Segregationsbarometern är ett webbaserat uppföljningssystem som visar statistik med hjälp av indikatorer. Systemet gör det möjligt att mäta och följa indikatorer som har betydelse för den socioekonomiska boendesegregationen och dess utveckling på många olika geografiska nivåer: nationell nivå, länsnivå, kommunnivå, regionala statistikområden (RegSO) och demografiska statistikområden (DeSO).

Syftet med Segregationsbarometern är att öka kunskapen kring segregation och dess utveckling över tid. Med Segregationsbarometern får användare i till exempel kommuner, regioner och andra organisationer möjlighet att ta fram en samlad bild av segregationen på olika geografiska nivåer. Genom att kontinuerligt arbeta med mätning och analys kan användarna få indikationer på vilken typ av frågor det finns störst behov av att arbeta vidare med för att minska och motverka segregation.

Vad är Segregationsbarometern?

Segregationsbarometern är ett verktyg i arbetet för att minska och motverka segregation.

Segregationsbarometern riktar sig till en rad aktörer. Det handlar främst om tjänstepersoner och beslutsfattare inom kommun, region och myndighet men också andra aktörer som arbetar mot eller analyserar segregation.

Segregationsbarometern togs fram av Delegationen mot segregation (Delmos) på uppdrag av regeringen i syfte att stödja aktörer i att arbeta strategiskt och kunskapsbaserat mot segregation. År 2020 fick Delmos dessutom i uppdrag av regeringen att tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB) utveckla ett rikstäckande index som belyser hur olika områden förhåller sig till varandra när det gäller socioekonomiska faktorer. Delmos och SCB har även utifrån det arbetet tagit fram områdestyper, som på ett mer pedagogiskt sätt beskriver områdens olika socioekonomiska förutsättningar. Områdestyperna finns tillgängliga i Segregationsbarometern.

Boverket tog över Segregationsbarometern i samband med att Delmos lades ned i slutet av år 2022.

Hur fungerar Segregationsbarometern?

Segregationsbarometern utgår från socioekonomisk boendesegregation, det vill säga att personer och grupper bor på olika geografiska platser utifrån sina socioekonomiska förutsättningar, till exempel inkomstnivå och utbildningsnivå. Den geografiska platsen har betydelse för människors livschanser. Det relationella perspektivet är en central del i verktyget och därför visar Segregationsbarometern hur områden (RegSO eller DeSO) förhåller sig till varandra utifrån en geografisk kontext (kommun och län).Segregationsbarometern utgår från socioekonomisk boendesegregation, det vill säga att personer och grupper bor på olika geografiska platser utifrån sina socioekonomiska förutsättningar, till exempel inkomstnivå och utbildningsnivå. Den geografiska platsen har betydelse för människors livschanser. Det relationella perspektivet är en central del i verktyget och därför visar Segregationsbarometern hur områden (RegSO eller DeSO) förhåller sig till varandra utifrån en geografisk kontext (kommun och län).

I Segregationsbarometern finns bland annat följande centrala delar:

• Indikatorer med tillhörande bakgrundsvariabler. Indikatorerna sorteras utifrån sex av myndighetens sju prioriterade statistikområden
• Ojämlikhetsindex. Detta index beskriver graden av segregation inom en kommun eller inom ett län
• Områdestyper. Områdestyperna delar in samtliga RegSO:n i fem grupper, där varje RegSO kategoriseras in i en områdestyp. Områdestyperna utgår från det socioekonomiska indexet och beskriver de socioekonomiska förutsättningarna i ett RegSO. Totalt finns det fem områdestyper, som är graderade från områden med stora socioekonomiska utmaningar till områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Områdestyperna är ett viktigt komplement till ojämlikhetsindexet. Det finns ofta en koppling mellan områdestyperna och graden av segregation, särskilt när det gäller områden med stora socioekonomiska utmaningar samt områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Du hittar mer information om indikatorerna, ojämlikhetsindexet och områdestyperna längre ner på den här sidan

Indikatorerna i Segregationsbarometern

Segregationsbarometern innehåller 19 indikatorer som är centrala för att mäta och följa segregationens utveckling över tid. Indikatorerna utgår från sex prioriterade statistikområden:

• Socioekonomi
• Boende och samhällsservice
• Arbetsmarknad
• Utbildning
• Demokrati och civilsamhälle
• Hälsa.

Varje statistikområde innehåller indikatorer som påverkar den socioekonomiska boendesegregationen. Några av dessa statistikområden har färre indikatorer än andra. Det beror bland annat på att all statistik inte finns tillgänglig på lägre geografiska nivåer.

Indikatorerna som finns i Segregationsbarometern kan brytas ner på olika bakgrundsvariabler. Under varje indikator finns information om vilken eller vilka bakgrundsvariabler som du kan använda.

Du hittar mer information om indikatorerna och deras bakgrundsvariabler i Segregationsbarometern.

Så redovisas indikatorerna

Indikatorerna i Segregationsbarometern kan redovisas dels i diagramform, dels som tabeller. Dessutom kan du se indikatorerna redovisade i en karta.

Indikatorerna kan visas på följande olika geografiska nivåer:

• Nationell nivå
• Länsnivå
• Kommunnivå
• RegSO-nivå (regionala statistikområden)
• DeSO-nivå (demografiska statistikområde).

Läs mer om indikatorerna i Användarhandboken.

Bakgrundsvariablerna i Segregationsbarometern

Indikatorerna kan delas upp utifrån olika bakgrundsvariabler. Några exempel på bakgrundsvariabler i Segregationsbarometern är kön, åldersgrupper eller inrikes född och utrikes född. I vissa fall går det även att bryta ner indikatorer på utbildningsnivå och inkomstkvintil.

I vissa fall går det inte att se indikatorer med tillhörande bakgrundsvariabler på en del av de lägre geografiska nivåerna. Det beror på statistiksekretess. I dessa fall kommer det att stå ”Uppgift kan ej anges”.

Du kan läsa mer om de olika bakgrundsvariablerna i Användarhandboken.

Du hittar mer information om indikatorerna och deras bakgrundsvariabler i Segregationsbarometern.

Ojämlikhetsindex

Ojämlikhetsindexet är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika socioekonomiska grupper och mäter graden av segregation. Indexet har tagits fram utifrån indikatorn disponibel inkomst per konsumtionsenhet och beskriver hur jämn fördelningen är mellan den lägsta inkomstgruppen och den högsta inkomstgruppen inom en kommun eller ett län. Ojämlikhetsindexet i Segregationsbarometern svarar alltså på graden av segregation inom en kommun eller inom ett län.

Du hittar mer information om ojämlikhetsindexet i Segregationsbarometern och Användarhandboken.

Socioekonomiskt index

Det socioekonomiska indexet är ett sammanvägt index som baseras på tre indikatorer:

• Andel personer med låg ekonomisk standard
• Andel personer med förgymnasial utbildning
• Andel personer som har haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller har varit arbetslösa längre än sex månader.

Det socioekonomiska indexet är utgångspunkten för klassificeringen av områdestyper. Du hittar mer information om socioekonomiskt index i Segregationsbarometern.

Områdestyper

Områdestyper är en klassificering av RegSO:n utifrån det socioekonomiska indexet. Syftet är att skapa en områdesindelning som beskriver de socioekonomiska förutsättningarna i ett RegSO. Områdesindelningen skapar därmed möjlighet att följa utvecklingen av olika områdestyper över tid, och även utvecklingen i olika RegSO:n över tid. Totalt finns det fem områdestyper:

• Områdestyp 1 – områden med stora socioekonomiska utmaningar
• Områdestyp 2 – områden med socioekonomiska utmaningar
• Områdestyp 3 – socioekonomiskt blandade områden
• Områdestyp 4 – områden med goda socioekonomiska förutsättningar
• Områdestyp 5 – områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Områdestyp 1 och områdestyp 2 går in under samlingsbegreppet områden med socioekonomiska utmaningar.

Områdestyperna är ett viktigt komplement till ojämlikhetsindexet. Områdestyperna lyfter fram områdens olika socioekonomiska förutsättningar medan ojämlikhetsindexet beskriver hur olika inkomstgrupper fördelar sig geografiskt i en kommun eller i riket, det vill säga graden av segregation. Du hittar mer information om områdestyper i Segregationsbarometern och i Användarhandboken.

Det här kan du göra i Segregationsbarometern

I Segregationsbarometern kan du bland annat göra följande:

• Se samlad statistik och följa utvecklingen på olika geografiska nivåer av indikatorer som har betydelse för den socioekonomiska boendesegregationen
• Ta fram, skriva ut och spara statistik i tabeller och diagram
• Visualisera statistik genom Segregationsbarometerns olika funktioner och anpassa hur statistiken presenteras efter dina behov
• Jämföra statistiken mellan områden inom ett län eller en kommun
• Fördjupa dig i tematiska analyser
• Fördjupa dig i din kommuns eller ditt läns utveckling över tid
• Följa utvecklingen för olika områdestyper med hjälp av indikatorer
• Fördjupa dig i skillnader mellan och inom områdestyperna.

Statistiken i Segregationsbarometern och kompletterande källor

Statistiken som visas i Segregationsbarometern kommer från befintlig statistik från SCB:s registerdata.

Du hittar mer information om hur du kan använda och analysera statistiken i Användarhandboken. Användarhandboken innehåller även en separat bilaga om teknisk information om statistiken.

Kompletterande källor

Även om Segregationsbarometern ger stora möjligheter till uppföljning av segregation gör inte systemet anspråk på att vara heltäckande. Segregation är komplext och det finns en del begränsningar i att utgå från registerbaserad statistik.

De analyser som du tar fram inom ramen för Segregationsbarometern behöver därför kompletteras med andra datakällor och andra aspekter för att få en allsidig belysning av segregationen och dess utveckling.

Du bör också alltid utgå från ditt lokala perspektiv och den lokala kunskapen i dina analyser.

Läs mer i Användarhandboken om vilka typer av analyser som du kan göra i Segregationsbarometern.

Boverket kommer fortsätta utveckla Segregationsbarometern. Därför kan exempelvis fler indikatorer tillkomma i systemet framöver, i takt med att Segregationsbarometern utvecklas.

Uppdateringar i Segregationsbarometern

Här kan du läsa mer om aktuella uppdateringar i Segregationsbarometern.

Uppdateringar i Segregationsbarometern