Hoppa till innehåll

En tjänst från Boverket

Gå till Segregationsbarometern
Start / Artiklar / Segregationen i Sverige har ökat
Analys

Segregationen i Sverige har ökat

Segregationen i Sverige har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Höginkomsttagare och låginkomsttagare är de som lever mest segregerat. Skillnaderna mellan olika områdestyper i landet är så pass stora att det pekar på att platsen har betydelse för människors livschanser. Det visar Delmos i sin årsrapport som släpptes under juni 2021. I Segregationsbarometern kan du fördjupa dig i dessa frågor och undersöka hur det ser ut i olika kommuner och län.
Illustration av en pil och staplar som visar en ökning.

Sedan 1990-talet har segregationen i Sverige ökat. Höginkomsttagare och låginkomsttagare är de som lever mest segregerat. Skillnaderna mellan olika områdestyper i landet är så pass stora att de indikerar att platsen kan ha betydelse för människors livschanser. I Segregationsbarometern kan du fördjupa dig i dessa frågor och undersöka hur det ser ut i olika kommuner och län.

Ger en bild av segregationens uttryck

Segregationsbarometern kan ge en god bild av den socioekonomiska segregationen i Sverige idag och hur den utvecklats under de senaste tio åren. Genom att använda Segregationsbarometern kan olika aktörer, som kommuner, regioner, forskare och näringsliv, fördjupa sig ytterligare i dessa frågor och undersöka hur det ser ut i olika kommuner och län.

Segregation är inget storstadsfenomen. Många av Sveriges kommuner och städer är segregerade. Även om graden av segregation varierar, bor en stor del av den svenska befolkningen i kommuner som är segregerade. Mer än hälften av Sveriges kommuner har ett eller flera områden med socioekonomiska utmaningar och nästan en tredjedel av kommunerna har ett eller flera områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Sedan år 2011 har antalet områden med socioekonomiska ökat.

En majoritet av Sveriges befolkning (60 procent) bor i områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Var sjunde person i Sverige, motsvarande 1,4 miljoner personer, bor i ett område med socioekonomiska utmaningar.

Viktiga mått för att mäta och följa segregation

Segregationsbarometern innehåller fem olika typer av områden: från områden med mycket stora socioekonomiska utmaningar till områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Syftet med dessa områdestyper är att kunna analysera hur människor förutsättningar skiljer sig åt mellan olika områden. Områdestyperna finns med som mått i Segregationsbarometern, för att underlätta användarnas möjlighet till analys. Ett annat mått i Segregationsbarometern är ojämlikhetsindex.

Mäta graden av segregation med hjälp av index

För att undersöka graden av segregation används ett ojämlikhetsindex. Ojämlikhetsindexet mäter skillnader i bosättningsmönster mellan olika inkomstgrupper i befolkningen, alltså hur ojämnt eller jämnt fördelade dessa är mellan olika bostadsområden i exempelvis en kommun. Ju högre indexvärde, desto högre är graden av segregation.

Måttet ojämlikhetsindex finns med i Segregationsbarometern, och på sidan Ojämlikhetsindex och områdestyper kan du bland annat göra följande:

  • Undersöka graden av segregation för samtliga kommuner och län i Sverige och få svar på frågan vilka kommuner som exempelvis har en hög grad av segregation.
  • Titta på hur utvecklingen har sett ut över tid för samtliga kommuner och län.
  • Titta närmare på fördelningen av kommunens eller länets befolkning efter olika inkomstgrupper. Har exempelvis en kommun en stor andel av sin befolkning både i den lägsta inkomstgruppen och i den högsta inkomstgruppen?

Områdestyper – ett mått på olika socioekonomiska förutsättningar

Områdestyperna är ett viktigt komplement till ojämlikhetsindexet eftersom de beskriver områdens olika socioekonomiska förutsättningar. Du kan läsa mer om detta på sidan: Nu kan du mäta segregationens grad och uttryck. Med områdestyperna har det skapats en samlad definition av områden utifrån deras socioekonomiska förutsättningar. Tidigare har det saknats en vedertagen definition av områden med socioekonomiska utmaningar, och även av andra typer av områden, som områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Med en vedertagen definition skapas transparens och tydlighet, vilket gör att aktörer som arbetar med att minska och motverka segregation kan utgå från en gemensam definition.

Områdestyperna finns presenterade i Segregationsbarometern genom en kartfunktion. På sidan Ojämlikhetsindex och områdestyper kan du bland annat göra följande:

  • Undersöka hur utvecklingen har sett ut i en kommun eller i ett län och få svar på frågan om det har det blivit fler eller färre av någon områdestyp.
  • Få svar på frågan hur stor andel av kommunens befolkning som lever i de olika områdestyperna och hur utvecklingen har sett ut över tid.

Läs mer: Nu kan du mäta segregationens grad och uttryck.

Kom igång med Segregationsbarometern:

Det finns olika sidor i Segregationsbarometern där du kan undersöka nuläget och utvecklingen av både ojämlikhetsindex och områdestyper. Läs mer i artikeln Så kommer du igång med Segregationsbarometern.

Gå direkt till statistiklabbet

2021-09-30