I Segregationsbarometern finns två viktiga mått: områdestyper och ojämlikhetsindex. Med hjälp av dessa mått kan du komma i gång med att mäta och följa segregation. Måtten hjälper dig dels att se segregationens olika uttryck, dels att mäta graden av segregationen i ett visst område.
Segregationsbarometern bygger på ett rikstäckande socioekonomiskt index, som visar hur olika bostadsområden förhåller sig till varandra avseende socioekonomisk status. Utifrån indexet har det tagits fram fem olika typer av områden: från områden med mycket stora socioekonomiska utmaningar till områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
Fem olika områdestyper
Områdestyperna beskriver likheter och skillnader i socioekonomisk status på lägre geografiska nivåer. Områdestyperna visas på hur de socioekonomiska skillnaderna tar sig i uttryck i ett enskilt område inom exempelvis en kommun eller ett län.
Totalt finns det fem områdestyper:
- Områdestyp 1 – områden med stora socioekonomiska utmaningar
- Områdestyp 2 – områden med socioekonomiska utmaningar
- Områdestyp 3 – socioekonomiskt blandade områden
- Områdestyp 4 – områden med goda socioekonomiska förutsättningar
- Områdestyp 5 – områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
Områdestyp 1 och 2 går under samlingsbegreppet områden med socioekonomiska utmaningar.
Läs mer om områdestyper i ordlistan.
Ju högre index, desto högre grad av segregation
Ojämlikhetsindexet mäter graden av segregation i en kommun eller i ett län. Ju högre värdet är på ett index, desto högre är graden av segregation.
Läs mer om ojämlikhetsindexet i ordlistan.
Tillsammans utgör två dessa mått viktiga verktyg i arbetet med att mäta och följa segregation.
Måtten kompletterar varandra
Ojämlikhetsindexet och områdestyperna ska ses som kompletterande mått. De två måtten är framtagna för två olika syften och beskriver därmed två olika saker.
Det är viktigt att förstå skillnaderna mellan måtten, vad måtten faktiskt mäter och vad du kan dra för slutsatser genom att använda måtten innan du börjar undersöka hur det exempelvis ser ut i ditt län eller i din kommun. Sammanfattningsvis kan man säga följande:
- Ojämlikhetsindexet visar graden av segregation inom en kommun eller i ett län. Med detta mått får du en bra uppfattning om skillnader i bosättningsmönster i en kommun eller i ett län. Detta mått kan inte svara på hur de socioekonomiska skillnaderna tar sig uttryck i ett enskilt område inom kommunen eller länet
- Områdestyperna visar enskilda områdens (RegSO:ns) socioekonomiska förutsättningar och går att relatera till förutsättningarna i andra områden. Områdestyperna mäter inte graden av segregation.
Så använder du måtten i Segregationsbarometern
I Segregationsbarometern finns både områdestyperna och ojämlikhetsindexet presenterade i en kartfunktion och på kommun- och länssidor. Där kan du:
- Undersöka hur utvecklingen har sett ut i en kommun eller i ett län och få svar på frågan om det har blivit fler eller färre av någon områdestyp
- Få svar på frågan hur utvecklingen av ojämlikhetsindexet har sett ut över tid för en kommun eller ett län. Var på skalan placeras exempelvis den kommun eller det län som du har undersökt?
- Titta på måtten ihop, för att se om kommunen som du undersöker både har en hög grad av segregation och en hög andel av befolkningen som bor i områden med socioekonomiska utmaningar
- Få svar på frågan hur stor andel av befolkningen i kommunen eller länet som lever i de olika områdestyperna och hur utvecklingen har sett ut över tid
- Genom att titta på hur stor andel av befolkningen som bor i de olika områdestyperna skapas en bra uppfattning över kommunens socioekonomiska förutsättningar.
Kom igång med Segregationsbarometern
För att komma i gång med Segregationsbarometern finns även en användarhandbok. Genom att börja läsa den kan du få förklaringar till viktiga ord och begrepp, hur olika mått hänger samman samt vilka frågor som är viktiga att ställa till analysen.
Artikel: Så kommer du igång med Segregationsbarometern
Läs mer om att mäta och följa segregation