Vanliga frågor och svar

I funktionen områdesstatistik kan du visualisera, analysera och följa segregationens utveckling för de fem olika områdestyperna över tid. Du kan följa 19 indikatorer som utgår från registerdata, undersöka max- och minvärden inom områdestyperna och få information om områdestypernas antal, geografi och andelsförhållanden per år. I statistiklabbet kan du visualisera, analysera och följa segregationens utveckling i olika geografiska individuella områden över tid. Följande geografiska nivåer finns: riket, län, kommun, RegSO och DeSO.

Områdestyperna är ett viktigt verktyg för exempelvis beslutsfattare på lokal, regional samt nationell nivå men även andra aktörer som civilsamhället samt forskare som undersöker segregation och områdens olika socioekonomiska förutsättningar. Områdestyperna kan bland annat användas till:

• Analysera skillnader och likheter mellan olika områden samt deras utveckling på nationell, regional och lokal nivå.
• Undersöka hur stor andel av befolkningen som bor i respektive områdestyp. Genom detta får du kunskap dels om utvecklingen av antalet områden med olika socioekonomiska förutsättningar, dels om hur stor andel av befolkningen som lever under olika socioekonomiska förutsättningar på nationell, regional och lokal nivå.

Områdestyperna kan även användas som analysnivå för registerbaserad statistik. Det innebär att samtlig registerbaserad statistik går att bryta ner på områdestypsnivå. Exempel på utfall kan då vara att besvara frågan om hur stor andel som förvärvsarbetar inom respektive områdestyp och hur det ser ut i relation till riket eller hur utbildningsnivån fördelar sig mellan områdestyperna och jämföra det med riket?

Områdestyperna kan även användas som indelningsgrund för nationella, men även regionala och lokala, urvalsundersökningar. Exempel på nationella undersökningar är Nationella Trygghetsundersökningen (NTU), Hälsa på lika villkor (HLV) och undersökningen om levnadsförhållanden (ULF). Genom detta får man fördjupad kunskap om hälsa eller trygghet från skillnader i socioekonomiska förutsättningar.

Några ytterligare exempel när det kan vara lämpligt att använda områdestyper är:

• vid stadsplanering, exempelvis beslut kring kollektivtrafik eller tillgång till samhällsservice,
• vid planering av var exempelvis kontor bör finnas i relation till behovet i olika områden,
• vid undersökningar av trygghet i olika bostadsområden,
• vid undersökningar av skillnader i hälsoutfall efter områdestyp,
• vid analyser av vaccinationstäckning
• och när hänsyn ska tas till socioekonomiska förutsättningar vid fördelning av statsbidrag

Områdestyperna är en rikstäckande områdesindelning som belyser områdens olika socioekonomiska förutsättningar. Det finns fem områdestyper: områden med stora socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1), områden med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 2), socioekonomiskt blandade områden (områdestyp 3), områden med goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 4) och områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 5). Läs mer områdestyper i Ordlistan.

Polisens lista över utsatta områden visar en aktuell lägesbild på geografiskt avgränsade platser med låg socioekonomisk status, där polisen bedömer i vilken utsträckning lokalsamhället är påverkat av kriminella. I lista finns tre kategorier: utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. Ett utsatt område är enligt polisens definition ett område som kännetecknas av låg socioekonomisk status och kriminellt inflytande, vilket skapar otrygghet och minskar viljan att anmäla brott. Riskområden liknar utsatta områden men riskerar att bli särskilt utsatta. Särskilt utsatta områden präglas av systematiska hot och våld, vilket försvårar rättsprocessen. Här finns också parallella samhällsstrukturer, extremism och en hög koncentration av kriminella. Du kan läsa mer om polisens arbete med utsatta områden på Polisens hemsida.

Medan områdestyperna lyfter fram Sverige som helhet behandlar polisens lista enskilda områden, som inte är geografiskt bundna till RegSO- eller DeSO-gränser. Dessutom utvecklades båda för olika ändamål. Det är då viktigt att förstå vid vilka tillfällen respektive indelning ska användas. Områdestyperna bör användas då socioekonomi eller segregation är en faktor i analysen. Polisens lista bidrar med ytterligare en faktor till analysen och kan även användas när fokus är på brottslighet och områden som påverkas av kriminell verksamhet. Genom att se hur båda indelningarna förhåller sig till varandra skapas ytterligare kunskap om platsens betydelse. Du kan läsa mer om detta i artikeln: Skillnader och likheter mellan polisens lista och områdestyperna

Polisens lista över utsatta områden finns med i Segregationsbarometern som ett filter över områdestyperna i kartfunktionen Ojämlikhetsindex och områdestyper, välj områdestyp och dra reglaget för år till 2020. Syftet är att höja kunskapen om hur olika indelningar av områden förhåller sig till varandra.

Informationen i filtret i Segregationsbarometern som visar utsatta områden enligt polisens definition är baserad på Polismyndighetens öppna information om kartgränser över utsatta områden 2021.

Det finns flera olika typer av segregation, och flera olika sätt att mäta den. Segregationsbarometern redovisar den socioekonomiska boendesegregationens utveckling på kommun- och länsnivå med hjälp av ett ojämlikhetsindex.

Svensk forskning om segregation visar ofta att sociala och ekonomiska skillnader, som inkomstnivå eller utbildningsnivå, förklarar en stor del av de ojämlika förutsättningar och livschanser som råder i Sverige. Den geografiska platsen – dess attraktivitet, utformning och tillgänglighet, de bostäder som finns där och vilka som bor där – har stor betydelse för individen, för bostadsområdet och för hela samhället. Segregationsbarometern utgår därför från den socioekonomiska boendesegregationen för att belysa segregationsmönster, där data på de geografiska nivåerna regionala statistikområden (RegSO) och demografiska statistikområden (DeSO) används i redovisningen.

Det finns även ett annat mått i Segregationsbarometern, områdestyper, som beskriver olika områdens socioekonomiska förutsättningar. Det baseras på tre indikatorer:

• andel personer med låg ekonomisk standard,
• andel personer med förgymnasial utbildning,
• andel personer som har haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller varit arbetslösa längre än sex månader.

Områdestypernas fördelning över en kommun kan ge en bild av hur separerade människor med olika socioekonomiska förutsättningar är i kommunen.

I Segregationsbarometern finns även flera indikatorer som har betydelse för den socioekonomiska boendesegregationens utveckling på många olika geografiska nivåer: nationell nivå, länsnivå, kommunnivå, regionala statistikområden (RegSO) och demografiska statistikområden (DeSO).

Segregationsbarometern redovisar inte exempelvis etnisk segregation, skolsegregation eller demografisk segregation. Segregationsbarometern redovisar inte heller tematiska områden som trygghet och brottslighet eller diskriminering på grund av svårigheter att få fram bra registerdata på låg geografisk nivå. För att få hela bilden av segregationen och individers förutsättningar behöver Segregationsbarometern kompletteras med ytterligare analyser och kunskaper, där Segregationsbarometern kan fungera som ett av flera viktiga verktyg.

Nej, de är beräknade på två olika sätt med olika ingående variabler. Båda måtten är mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan två olika grupper men skillnaden i dem är att ojämlikhetsmåttet är ett mått på ojämnhet, som i Segregationsbarometern betyder att olika socioekonomiska grupper är fördelade på ett sätt som gör att vissa inkomstgrupper är överrepresenterade i vissa demografiska statistikområden (DeSO) och underrepresenterade i andra. Ojämlikhetsindexet är alltså beräknat med hjälp av två inkomstgrupper, de med lägst respektive högst inkomst på DeSO-nivå.

SCB:s segregationsindex utgår inte från två inkomstgrupper utan utrikes födda och inrikes födda. Här används även en annan geografisk indelning, SAMS (Small Areas for Market Statistics) istället för DeSO, för att beräkna skillnader i bosättningsmönster mellan just grupperna utrikes födda och inrikes födda.

Segregation är ett komplext fenomen, det är därför det finns två olika typer av mått som kompletterar varandra. Ojämlikhetsindexet är framtaget för att belysa graden av socioekonomisk boendesegregation och kan därmed utgöra ett viktigt verktyg i arbetet med att minska och motverka segregation. Med områdestyperna har det skapats en samlad definition av områden utifrån olika socioekonomiska förutsättningar. Boverket vill gärna lyfta följande:

• Det har tidigare saknats en vedertagen definition av områden med socioekonomiska utmaningar men även av andra typer av områden, som områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
• Områdestyperna belyser Sverige som helhet och handlar inte om enskilda områden. Måttet ska därmed ses som ett viktigt verktyg i att mäta och följa segregation och kan användas av regeringen, myndigheter, kommuner eller andra aktörer när de ska överväga var insatser ska sättas in. Med områdestyperna går det att visa på platsens betydelse för människors livschanser.
• När fler aktörer kan utgå från samma definition så finns det bättre förutsättningar till en mer effektiv samverkan.

Segregationsbarometerns två olika mått är därmed oberoende av exempelvis polisens lista över utsatta områden. Det är viktigt att komma ihåg att olika listor och indelningar har olika syften, och därför tas de fram på olika sätt. Några områden som är med på andra aktörers listor finns även med bland de områden med socioekonomiska utmaningar som Segregationsbarometern visar.

Det kan finnas en problematik i att ett område (i Segregationsbarometern RegSO) återkommande hamnar på olika listor, eftersom det kan uppfattas som stigmatiserande bland boende i ett sådant område. Att definiera olika områden kan dock vara ett viktigt verktyg utifrån ett specifikt syfte, exempelvis för att få mer kunskap om orsaker och konsekvenser för att kunna vända utvecklingen.

De båda måtten och den statistik som finns i Segregationsbarometern ska kunna utgöra en gemensam grund för många aktörer när det gäller att förstå olika områdens skilda förutsättningar. Detta underlag kan med fördel kompletteras med olika aktörers kunskap, och utifrån den samlade bilden kan aktörer därefter identifiera särskilda insatser som behöver göras.

I statistiklabbet kan du välja att se statistiken i tre olika vyer, en kartfunktion, ett linjediagram och i tabellformat. Du kan exportera vald statistik i varje vy, antingen som bild, xls eller cvs-format.

Vill du göra egna analyser med statistiken rekommenderar vi att du exporterar från tabellfunktionen. Vill du i stället visa en kartbild eller linjediagram kan du exportera ett utsnitt i bildformat.

På så sätt kan du samköra statistiken från Segregationsbarometern med den statistik du har.

Statistiken och informationen som presenteras i Segregationsbarometern kan användas av alla. Det innebär att du exempelvis kan använda det i en rapport, power point eller annan typ av framställning.

Du måste dock alltid tydligt ange Boverket. Det gör du genom att använda följande uppgifter (fyll själv i det datum du hämtat statistiken och informationen):

Boverket (år). Segregationsbarometern. Statistik från SCB. Tillgänglig ÅÅMMDD. www.segregationsbarometern.boverket.se

I vissa fall går det inte att se indikatorer med tillhörande bakgrundsvariabler på en del av de lägre geografiska nivåerna. I de fall som statistiken inte håller tillräckligt hög kvalitet, exempelvis på grund av bortfall i registren liksom i de fall då uppgifter inte kan redovisas av sekretesskäl eller på grund av att det är för få observationer i gruppen, så kommer det i systemet att stå ”Uppgift kan ej anges”.

I statistiklabbet kan du undersöka ett enskilt län och dess kommuner, RegSO:n och DeSO:n. Du kan också undersöka en enskild kommun – och dess RegSO:n och DeSO:n – i taget. Du kan alltså inte jämföra en kommun i norra Sverige med en kommun i södra Sverige. Det beror på att segregation är relationell och kontextbunden. Förutsättningarna och utvecklingen i ett RegSO beror på förutsättningarna och utvecklingen i exempelvis hela kommunen. Det viktigaste är att analysera hur det ser ut på lägre geografiska nivåer (RegSO och DeSO) inom kommunen eller länet.

För de flesta indikatorer går det att välja bakgrundsvariablerna kön, åldersgrupp och inrikes/utrikes född, men inte för alla. I de fall statistiken inte håller tillräckligt hög kvalitet, exempelvis på grund av bortfall i registren liksom i de fall då uppgifter inte kan redovisas av sekretesskäl eller på grund av att det är för få observationer i gruppen, så kommer det i systemet att stå ”Uppgift kan ej anges”.

Ett viktigt syfte med Segregationsbarometern är att öka kunskapen kring segregation och dess utveckling över tid. Med Segregationsbarometern får användare i till exempel kommuner, regioner och myndigheter möjlighet att ta fram en samlad bild av segregationen på olika geografiska nivåer. Genom att kontinuerligt arbeta med mätning och analys kan användarna få indikationer på vilken typ av frågor det finns störst behov av att arbeta vidare med för att minska och motverka segregation.

Segregationsbarometern är ett verktyg som kan användas på flera olika sätt. Du kan exempelvis göra en nulägesanalys av ett visst geografiskt område, exempelvis alla RegSO:n i en kommun, skapa en gemensam plattform för att diskutera hur vissa politiska beslut eller andra händelser påverkat utvecklingen i området, eller ladda ner statistik och komplettera med egen kunskap för att analysera utvecklingen. Användbarheten för aktörer som civilsamhälle, näringsliv och akademin ökar eftersom det finns en möjlighet att använda statistiken i Segregationsbarometern tillsammans med annan statistik på RegSO- och DeSO-nivå.

Segregationsbarometern utgår från registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB).  I data finns den en viss eftersläpning som i exempelvis inkomststatistiken vilket gör att det finns en eftersläpning på runt två år i statistiken. Data i Segregationsbarometern uppdateras årligen med den senast tillgängliga statistiken.