Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra. Det kan handla om uppdelning av individer utifrån socioekonomisk status, etnicitet eller demografi. Ofta är uppdelningen geografisk, det vill säga att olika grupper lever och verkar på olika platser och riskerar att inte mötas. Segregationsbarometern utgår från den socioekonomiska boendesegregationen. Segregation är relationell och utvecklas över tid. Den går därför också att påverka.

I Segregationsbarometern finns två mått: ojämlikhetsindex och områdestyper. De är framtagna för två olika syften och beskriver därmed två olika bilder av verkligheten. Andra mått, med andra variabler framtagna på ett annat sätt visar ytterligare andra bilder av verkligheten. I Ojämlikhetsindex och områdestyper kan du genom en kartfunktion se en samlad bild av de två olika måtten samt deras utveckling på olika geografiska nivåer. Du hittar beskrivningar av ojämlikhetsindexet och områdestyperna för respektive län och kommun på läns- och kommunsidorna.

Ojämlikhetsindex – ett mått på skillnader i bosättningsmönster

Ojämlikhetsindexet som finns med i Segregationsbarometern presenteras på länsnivå och kommunnivå och beskriver graden av segregation. Ojämlikhetsindex används ofta inom forskningen för att beskriva graden av segregation på olika geografiska nivåer. Indexet kan många gånger uppfattas som svårtolkat eller abstrakt, eftersom du behöver förstå dels vad indexet mäter, dels vad ett läns eller en kommuns värde faktiskt innebär. Indexet svarar på hur jämnt eller ojämnt fördelade två inkomstgrupper är i ett län eller i en kommun och i relation till varandra. Graden av segregation beror därmed på hur inkomstgrupperna fördelar sig geografiskt i länet eller i kommunen. Figur 1 illustrerar ett exempel på vad en hög respektive låg grad av segregation innebär i praktiken.

Anta att Figur 1 illustrerar en kommun med fyra demografiska statistikområden (DeSO). I den vänstra panelen av figuren bor hög- och låginkomsttagare separerade från varandra, vilket innebär att det råder en ojämn fördelning av hög- och låginkomsttagare i kommunen och därmed en hög grad av segregation. I den högra panelen av figuren bor hög- och låginkomsttagare blandande i kommunens DeSO:n, vilket innebär en jämn fördelning av hög- och låginkomsttagare och en låg grad av segregation.

Områdestyper – ett mått på olika socioekonomiska förutsättningar

Områdestyperna är ett viktigt komplement till ojämlikhetsindexet eftersom de beskriver områdens olika socioekonomiska förutsättningar. Med områdestyperna har det skapats en samlad definition av områden utifrån deras socioekonomiska förutsättningar. Tidigare har det saknats en vedertagen definition av områden med socioekonomiska utmaningar, och även av andra typer av områden, som områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Med en vedertagen definition skapas transparens och tydlighet, vilket gör att aktörer som arbetar med att minska och motverka segregation kan utgå från en gemensam definition.

Områdestyperna finns presenterade i Segregationsbarometern genom en kartfunktion. På sidan Ojämlikhetsindex och områdestyper kan du bland annat göra följande:

• Undersöka hur utvecklingen har sett ut i en kommun eller i ett län och få svar på frågan om det har det blivit fler eller färre av någon områdestyp.
• Få svar på frågan hur stor andel av kommunens befolkning som lever i de olika områdestyperna och hur utvecklingen har sett ut över tid.

Exempel – Hur hänger det ihop?

En kommun kan ha en låg grad av segregation (ett värde närmare 0) samtidigt som en hög andel av kommunens befolkning kan bo i områden med socioekonomiska utmaningar. Hur hänger det ihop?

1. Om en kommun har en låg grad av segregation innebär det att olika befolkningsgrupper i kommunen är jämnt fördelade över bostadsområden (DeSO:n). Ojämlikhetsindexet indikerar då låg grad av segregation, men svarar inte på enskilda områdens socioekonomiska förutsättningar.
   
2. Samma kommun kan, trots en låg grad av segregation, ha en hög andel av befolkningen boende i områden med socioekonomiska utmaningar. Detta kan uppstå om kommunens befolkning i genomsnitt exempelvis har låg utbildningsnivå, låga inkomster och en hög andel personer som uppbär ekonomiskt bistånd eller varit arbetslösa längre än sex månader. Områdestyperna beskriver alltså de socioekonomiska förutsättningarna i olika regionala statistiskområden (RegSO). Områdestyperna beskriver därmed inte hur jämnt eller ojämnt olika befolkningsgrupper fördelar sig i olika bostadsområden i en kommun utan snarare vad som karaktäriserar ett område.

Måtten kompletterar varandra

Måtten beskriver alltså två olika saker. Det är viktigt att sätta måtten i relation till varandra för att få en nyanserad bild av en kommuns eller ett läns socioekonomiska situation samt grad av segregation. Ojämlikhetsindexet och områdestyperna ska ses som kompletterande mått. De två måtten är framtagna för två olika syften och beskriver därmed två olika saker.

Det är viktigt att förstå skillnaderna mellan måtten, vad måtten faktiskt mäter och vad du kan dra för slutsatser genom att använda måtten innan du börjar undersöka hur det exempelvis ser ut i ditt län eller i din kommun. Sammanfattningsvis kan man säga följande:

• Ojämlikhetsindexet visar graden av segregation inom en kommun eller i ett län. Med detta mått får du en bra uppfattning om skillnader i bosättningsmönster i en kommun eller i ett län. Detta mått kan inte svara på hur de socioekonomiska skillnaderna tar sig uttryck i ett enskilt område inom kommunen eller länet.
  
• Områdestyperna visar enskilda områdens (RegSO:ns) socioekonomiska förutsättningar och går att relatera till förutsättningarna i andra områden. Områdestyperna mäter inte graden av segregation.

Läs mer om områdestyper i ordlistan.

Läs mer om ojämlikhetsindexet i ordlistan.