Hoppa till innehåll

En tjänst från Boverket

Gå till Segregationsbarometern

Stockholm

Län: Stockholms län
Invånare: 978 770
Antal RegSO: 127
Antal DeSO: 544
Ojämlikhetsindex (%): 48.0
Bild på stapeldiagram

Statistiklabbet

I statistiklabbet kan du själv söka och hitta mer information om segregationens utveckling i Stockholm.

Visa i statistiklabbet

Kommunens områdesindelning

I kartan visas kommunens områdesindelning. Läs mer om områdestyperna längre ner på sidan.

Befolkningen i Stockholm

Stockholm är en storstad som ligger i Stockholms län. Stockholm har 978 770 invånare. I figuren nedan kan du se fördelningen av kommunens befolkning efter ålder.

Diagram 1. Fördelning av kommunens befolkning efter ålder, år 2021 (%)

21.6 0-19 år

62.9 20-64 år

15.5 65+ år

Källa: SCB, registret över totalbefolkningen (RTB).

Områdestyper i kommunen

Områdestyperna är en rikstäckande indelning efter socioekonomiska förutsättningar som myndigheten har tagit fram tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB).

En analys utifrån områdestyper bör inkludera hur stor andel av befolkning som bor i områden med socioekonomiska utmaningar eftersom det främst är deras uppväxt- och levnadsvillkor som riskerar att påverkas av segregationens negativa effekter. Segregationsbarometern visar också exempelvis skillnaderna mellan de områden som har socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1 och områdestyp 2) och de som har mycket goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 5), för att på detta sätt lyfta fram det relationella perspektivet.

Stockholm består av 127 RegSO och 544 DeSO. I tabell 1 presenteras Stockholms fördelning av den rikstäckande områdesindelningen.

Tabell 1. Fördelning av kommunens befolkning efter områdestyp, år 2021

Områdestyp Antal RegSO:n, per områdestyp Antal i befolkningen, per områdestyp Fördelning av befolkningen, per områdestyp (%)
Områdestyp 1 - Områden med stora socioekonomiska utmaningar 3 47 455 4.8%
Områdestyp 2 - Områden med socioekonomiska utmaningar 6 48 765 5.0%
Områdestyp 3 - Socioekonomiskt blandade områden 20 160 563 16.4%
Områdestyp 4 - Områden med goda socioekonomiska förutsättningar 75 609 104 62.2%
Områdestyp 5 - Områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar 23 112 883 11.5%
Total 127 978 770 100%

Källa: Delmos och SCB, registret över totalbefolkningen (RTB).

I tabellen ovan går det att utläsa följande:

  • Störst andel av befolkningen befinner sig i områdestyp 4, 62.2 procent.
  • 9.8 procent av befolkningen i Stockholm bor i områden med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1 och områdestyp 2).
  • 16.4 procent av befolkningen i Stockholm bor i socioekonomiskt blandade områden (områdestyp 3).
  • 62.2 procent av befolkningen i Stockholm bor i områden med goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 4).
  • 11.5 procent av befolkningen i Stockholm bor i områden med mycket goda socioekonomiska förhållanden (områdestyp 5).

I kartan högre upp på denna sida ser du utvecklingen över tid för de olika områdestyperna i kommunen.

Läs mer om områdestyperna i Segregationsbarometern.

Inomkommunal segregation

Ojämlikhetsindexet är ett mått på skillnader i bosättningsmönster mellan olika socioekonomiska grupper och mäter graden av segregation.

  • Ojämlikhetsindexet som finns med i Segregationsbarometern beskriver hur jämn eller ojämn fördelningen av den lägsta inkomstgruppen (kvintil 1) och den högsta inkomstgruppen (kvintil 5) är mellan olika DeSO:n i en kommun. På länsnivå beräknas indexet som ett befolkningsviktat genomsnitt. Indexet löper på en skala från 0–100 där värdet 0 innebär ingen segregation och värdet 100 innebär total segregation. Ju högre indexvärde, desto mer segregerad är alltså kommunen eller länet.
  • Måttet är intressant att följa över tid för ett geografiskt område, exempelvis en kommun. Däremot är det inte lämpligt för att göra jämförelser mellan olika geografiska områden, det vill säga mellan olika kommuner och mellan olika län. Förklaringen till detta är att indexvärdet påverkas av exempelvis folkmängden.

Beräkningen av ojämlikhetsindex baseras på indikatorn disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Den disponibla inkomsten har stor betydelse för individers möjlighet till konsumtion och sparande. I diagrammet nedan presenteras fördelningen av kommunens befolkning efter inkomstkvintil i procent. Diagrammet beskriver hur stor andel av kommunens befolkning som befinner sig i olika delar av inkomstfördelningen.

Diagram 2. Fördelning av kommunens befolkning efter inkomstkvintil, år 2021 (%)

Kvintil 1 17.0

Kvintil 2 15.0

Kvintil 3 16.0

Kvintil 4 20.0

Kvintil 5 32.0

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT).

Stockholms ojämlikhetsindex är 48.0. Det kan tolkas som att 48.0 procent av befolkningen i inkomstkvintil 1 i kommunen i genomsnitt behöver byta till ett annat område för att de skall vara jämnt fördelade i förhållande till hur personer i inkomstkvintil 5 är bosatta. Indexet svarar därmed på hur inkomstgrupperna fördelar sig geografiskt i kommunen i genomsnitt. Det är viktigt att komma ihåg att segregationen inte är statisk utan går att påverka.

Läs mer om inkomstkvintiler.

Läs mer om ojämlikhetsindex.

Läs mer och se hur ojämlikhetsindexet utvecklats över tid i kartan som beskriver segregationens utveckling i Sverige.

Hitta mer information i statistiklabbet

I Segregationsbarometerns statistiklabb finns ett antal indikatorer med tillhörande bakgrundsvariabler. Med hjälp av dessa kan du själv söka kunskap och analysera segregationens utveckling i kommunen.

Gå till statistiklabbet.

Att jämföra inom kommunen eller länet

I Segregationsbarometerns statistiklabb kan du inte jämföra en kommun i södra Sverige med en kommun i norra Sverige. Det beror på att segregation är relationell och kontextbunden. Det viktiga är att analysera hur det ser ut på lägre geografiska nivåer inom kommunen eller länet.

Läs mer om varför.