Ordlista

En bakgrundsvariabel används för att få mer detaljerad information om hur fördelningen av en indikator ser ut mellan olika grupper. De bakgrundsvariabler du kan använda är kön, åldersgrupp samt inrikes född och utrikes född. Vissa indikatorer kan även delas upp på utbildningsnivå och inkomstkvintiler. I Segregationsbarometern kan du dela upp indikatorerna utifrån en bakgrundsvariabel i taget.

Demografiska statistikområden, DeSO, är SCB:s indelning av Sverige i 5 984 områden. Varje DeSO hade år 2018, när SCB gjorde indelningen, mellan ungefär 700 och ungefär 4 300 invånare. Indelningen tar hänsyn till geografiska förutsättningar så att gränserna i möjligaste mån följer exempelvis gator, järnvägar och vattendrag. Tätorter och valdistrikt är några viktiga byggstenar som SCB har använt för att skapa DeSO. Indelningen av DeSO kommer inte att ändras över tid. Däremot finns det en möjlighet att i framtiden dela områden ifall befolkningen i ett område skulle öka mycket. Indelningen följer läns- och kommungräns samt RegSO-gräns. Om dessa gränser skulle ändras så skulle även gränserna till DeSO ändras.

Segregationsbarometern redovisar ett genomsnittligt värde (medelvärde) eller medianvärde på riksnivå, länsnivå och kommunnivå. Det genomsnittliga värdet kan användas för att jämföra utfallet av olika indikatorer på RegSO-nivå och DeSO-nivå. Syftet är att kunna analysera det aktuella värdet i ett RegSO eller DeSO i en större geografisk kontext.

Men geografisk nivå menas i Segregationsbarometern i regel: nationell nivå, länsnivå, kommunal nivå, RegSO och DeSO. Det är utifrån dessa nivåer som indikatorer, med tillhörande bakgrundsvariabler, som kan ha en inverkan på den socioekonomiska segregationen redovisas.

Ett glidande medelvärde är en teknisk indikator som kombinerar datapunkter/mätpunkter över en tidsperiod. Utfallet blir en trendlinje. Uttrycket ”glidande” refererar till att nya siffror ersätter tidigare datapunkter och linjen på så sätt ”glider” längs diagrammet. Ett glidande medelvärde kan vara till hjälp för att förstå vilken riktning en viss trend rör sig mot.

En indikator används för att mäta en storhet av något slag. Det som mäts med en indikator ska vara relevant, giltigt, kunskapsbaserat/vedertaget, påverkbart och mätbart. Det ska även ha en riktning, vilket innebär att indikatorns höga eller låga värde ska ge uttryck för något positivt eller negativt. I Segregationsbarometern använder vi indikatorer för att vid en given tidpunkt visa ett värde och på så vis ge en indikation på utvecklingens riktning inom ett visst statistikområde.

Det kan exempelvis handla om indikatorn disponibel inkomst som visar hur inkomstnivån ser ut i ett visst geografiskt område, eller indikatorn andel boende per upplåtelseform som visar hur stor andel av befolkningen som bor i bostadsrätt, hyresrätt eller äganderätt i ett visst geografiskt område.  

En indikator är inte värderande och kan inte heller förklara varför det förhåller sig som det gör, utan dess syfte är just att visa på utvecklingen över tid. Därför behöver en indikator ses i ett större sammanhang tillsammans med de andra indikatorerna i Segregationsbarometern.  

Dessutom är det en fördel om du kompletterar de analyser som du tar fram i Segregationsbarometern med andra datakällor och aspekter. På så vis får du en mer komplett bild av segregationen och dess utveckling. 

Inkomstkvintiler används för att mäta och jämföra disponibel inkomst per konsumtionsenhet, det vill säga den inkomst hushållen har att röra sig med varje månad. Det innebär att befolkningens eller hushållens inkomster rangordnas och delas in i fem lika stora grupper utifrån var i inkomstfördelningen inkomsterna ligger. Inkomstkvintilerna beskriver hur inkomsterna är fördelade över befolkningen och gör det möjligt att följa utvecklingen över tid.

Ett kunskapsbaserat arbete för att minska och motverka segregation utgår från en förståelse för segregationens mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Det är viktigt att arbetet tar utgångspunkt i vilka skillnader som finns lokalt eller regionalt mellan olika områden och mellan olika grupper inom en kommun eller region. Ett kunskapsbaserat arbete innehåller även åtgärder som riktar sig mot de bakomliggande orsakerna och därigenom påverkar segregationen på ett strukturellt plan. Arbetet tar utgångspunkt i tidigare erfarenheter men kan också bidra till ny kunskap inom området. Du kan hämta kunskapen från forskning, praktik eller erfarenheter från de som drabbas hårdast av segregationens negativa konsekvenser.

Ojämlikhetsindexet är ett mått på skillnader i bosättningsmönster mellan olika socioekonomiska grupper och mäter graden av segregation. Ojämlikhetsindexet är ett mått på ojämnhet som i Segregationsbarometern betyder att olika socioekonomiska grupper är fördelade så att exempelvis vissa inkomstgrupper är överrepresenterade i vissa områden (DeSO:n) och underrepresenterade i andra.

Ojämlikhetsindexet i Segregationsbarometern beskriver hur jämn eller ojämn fördelningen av den lägsta inkomstgruppen (kvintil 1) och den högsta inkomstgruppen (kvintil 5) är mellan olika DeSO:n i en kommun eller i ett län. Indexet löper på en skala från 0–100 där värdet 0 innebär ingen segregation och värdet 100 innebär total segregation. Ju högre indexvärde, desto mer segregerad är alltså kommunen eller länet.

Måttet är intressant att följa över tid för ett geografiskt område, exempelvis en kommun. Däremot är det inte lämpligt för att göra jämförelser mellan olika geografiska områden, det vill säga mellan olika kommuner och mellan olika län. Förklaringen till detta är att indexvärdet påverkas av exempelvis folkmängden.

Ekvationen nedan beskriver hur indexet är framräknat. Antag att det finns n områden i undersökningsområdet. Om vi låter antalet låginkomsttagare i området i benämnas t1i och antalet höginkomsttagare i området i, benämns t2i och det totala antalet låg- respektive höginkomsttagare benämns T1 respektive T2 beräknas ojämlikhetsindex (D) genom följande formel: D = 1/2∑|t1i/T1-r2i/T2|*100 där summeringen görs för alla områden i undersökningsområdet.

För att skapa indexet delas kommunen upp i mindre geografiska områden. I detta fall används DeSO:n för varje kommun och län. För att beräkna ojämlikhetsindexet används indikatorn  disponibel inkomst per konsumtionsenhet för befolkningen 0 år eller äldre. Det innebär att hela befolkningen ingår vid beräkningen av indexet. Vid beräkning av ojämlikhetsindex används  befolkningen i inkomstkvintil 1 och befolkningen i inkomstkvintil 5 i respektive DeSO.

Värdet på ojämlikhetsindexet förblir oförändrat över tid om andelen av alla låginkomsttagare och andelen av alla höginkomsttagare i varje DeSO-område (kvoterna i ekvationen ovan) inte förändras. Ojämlikhetsindexet ökar om skillnaden mellan dessa andelar ökar, exempelvis genom att många personer med låga inkomster bosätter sig i ett eller ett fåtal DeSO-områden. På motsvarande vis minskar ojämlikhetsindexet om fördelningen av låg- och höginkomsttagarna blir jämnare, det vill säga om grupperna blandas i områdena i större utsträckning.

I funktionen områdesstatistik kan du visualisera, analysera och följa segregationens utveckling på områdestypsnivå över tid. Totalt finns det fem områdestyper.

Områdestyper är en klassificering av regionala statistikområden (RegSO) utifrån det socioekonomiska indexet. Syftet är att skapa en områdesindelning som beskriver de socioekonomiska förutsättningarna i ett RegSO. Områdesindelningen gör det alltså möjligt att följa utvecklingen av olika områdestyper över tid, och även utvecklingen i olika RegSO:n över tid. Totalt finns det fem områdestyper:

• Områdestyp 1 – områden med stora socioekonomiska utmaningar
• Områdestyp 2 – områden med socioekonomiska utmaningar
• Områdestyp 3 – socioekonomiskt blandade områden
• Områdestyp 4 – områden med goda socioekonomiska förutsättningar
• Områdestyp 5 – områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar

Områdestyp 1 och områdestyp 2 går in under samlingsbegreppet områden med socioekonomiska utmaningar.

Områdestyperna beskriver socioekonomiska förutsättningar i ett RegSO, men mäter inte graden av segregation. I Segregationsbarometern kan du även se fördelningen av befolkningen i de olika områdestyperna utifrån samtliga kommuner och län.

Det som bestämmer vilken områdestyp ett RegSO klassificeras som är dels det socioekonomiska indexet värde för just det området dels fördelningen av alla områdens värden. För att dela in områdena i fem olika typer används fördelningen av det socioekonomiska indexet närmare bestämt medelvärdet av alla områden och standardavvikelsen enligt:

• Områdestyp 1: ≥ 2 standardavvikelser från indexets medelvärde.
• Områdestyp 2:  ≥ 1 standardavvikelser och <2 standardavvikelser från indexets medel­värde.
• Områdestyp 3: ≥ 0 standardavvikelser och <1 standardavvikelser från indexets medelvärde.
• Områdestyp 4: ≥ –1 standardavvikelser och <0 standardavvikelser från indexets medel­värde.
• Områdestyp 5: < –1 standardavvikelser från indexets medelvärde.

Denna beräkning uppdateras årligen vilket gör att alla RegSO:n kan byta områdestyp med tiden. Det är därför viktigt att följa utvecklingen av de olika områdestyperna över tid.

Regionala statistikområden, RegSO, är SCB:s indelning av Sverige i 3 363 områden som år 2018 hade en befolkning mellan ungefär 700 och ungefär 22 000 invånare. RegSO-gränsen följer kommungränsen, och varje RegSO tillhör därför en kommun. RegSO skapades genom att DeSO aggregerades och gavs en beteckning. Antalet RegSO per kommun varierar från två till 147. Vanligtvis har en kommun mellan fem och nio RegSO:n. Indelningen kommer inte att förändras, med undantag för anpassning till eventuella ändringar av kommun- och länsgränser.

Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra. Den uppstår alltså i relationen mellan minst två olika platser och grupper. Det kallas för att segregationen är relationell. Det relationella är viktigt att tänka på när du lägger upp din analys. Om du exempelvis vill göra en analys av boendesegregation innebär detta att analysen bör fokusera på skillnader och likheter mellan bostadsområden, och inom kommuner och län – inte på ett enskilt bostadsområde. Utvecklingen i ett bostadsområde påverkar många olika bostadsområden. Detsamma gäller kommuner, där olika kommuner och deras utveckling påverkar varandra. Det innebär att segregation påverkar hela kommuner och län, och den är därmed en fråga som berör hela samhället. I Segregationsbarometern framgår det relationella perspektivet genom följande:

• Indikatorerna presenteras utifrån en geografisk avgränsning. Det betyder att jämförelser av exempelvis utbildningsnivå eller inkomstnivå på lägre geografiska nivåer är möjliga inom en kommun eller inom ett län.
• Ojämlikhetsindexet presenteras på kommunnivå och länsnivå, vilket belyser inomkommunal segregation och segregation inom länet.
• Områdestyper visar på olika socioekonomiska förutsättningar i olika regionala statistikområden (RegSO) och presenteras i form av en karta. Segregationsbarometern redovisar alltid hur stor del av en kommuns eller läns befolkning som bor i respektive områdestyp.

Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra. Det kan handla om uppdelning av individer utifrån socioekonomisk status, etnicitet eller demografi. Ofta är uppdelningen geografisk, det vill säga att olika grupper lever och verkar på olika platser och riskerar att inte mötas. Segregationsbarometern utgår från den socioekonomiska boendesegregationen. Segregation är relationell och utvecklas över tid. Den går därför också att påverka.

Segregationsbarometern är ett webbaserat uppföljningssystem för segregation i Sverige. Systemet innehåller ojämlikhetsindex och områdestyper (som utgår från det socioekonomiska indexet). Det innehåller även viktiga indikatorer inom socioekonomi, boende och samhällsservice, utbildning, arbetsmarknad, demokrati och civilsamhälle samt hälsa. Segregationsbarometern gör det möjligt att mäta och följa upp segregationen och dess utveckling sektorsövergripande och på flera olika geografiska nivåer. Segregationsbarometern har tagits fram i syfte att stödja aktörer i att utföra ett strategiskt och kunskapsbaserat arbete mot segregation. Läs mer på sidan Om Segregationsbarometern.

Att utgå från ett segregationsperspektiv innebär att i alla beslut som påverkar människors liv beakta att individer oavsett socioekonomisk bakgrund ska kunna ha goda levnads- och livsvillkor. Det innebär också att ta hänsyn till att segregationen uppstår i relationen mellan olika områden med olika socioekonomiska förutsättningar.Vidare innebär det att ta hänsyn till att utvecklingen i olika områden påverkar varandra. Segregation uppstår där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Därför måste ett segregationsperspektiv finnas med och beaktas i det dagliga arbetet inom exempelvis kommuner, civilsamhälle, regioner och myndigheter, från förslag till genomförande och utvärdering.

Segregationsbarometern utgår från socioekonomisk boendesegregation. Det handlar att individer och grupper bor på olika geografiska platser utifrån sina socioekonomiska förutsättningar, till exempel inkomstnivå och utbildningsnivå. Läs mer om segregation på sidan: Vad är segregation.

Ett socioekonomiskt index är ett sammanvägt index som baseras på tre indikatorer. Indikatorerna är: andel personer med låg ekonomisk standard (V1), andel personer med förgymnasial utbildning (V2), och andel personer som har haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller har varit arbetslösa längre än sex månader (V3). Det socioekonomiska indexet beräknas enligt: (V1+V2+V3)/3. Indexet kan enbart anta värden mellan 0 och 100.

Det socioekonomiska indexet presenteras på RegSO-nivå. Det innebär att alla 3 336 regionala statistikområden (RegSO) tilldelas ett specifikt värde. Det socioekonomiska indexet indikerar därmed hur olika RegSO:n förhåller sig till varandra avseende centrala socioekonomiska faktorer. Ju högre värde på indexet, desto sämre är de socioekonomiska förutsättningarna i ett RegSO.

Ett värde på 100 innebär alltså att samtliga personer i ett RegSO har låg ekonomisk standard, att alla har förgymnasial utbildning (som högsta utbildningsnivå) samt att alla uppbär ekonomiskt bistånd och/eller har varit långtidsarbetslösa längre än sex månader. Det socioekonomiska indexet är utgångspunkten för indelningen av RegSO:n i områdestyper.

I statistiklabbet kan du visualisera, analysera och följa segregationens utveckling i olika geografiska områden över tid. Statistiklabbet är en del av Segregationsbarometern och innehåller registerstatistik från SCB.