Vanliga frågor och svar

Nej, det finns ingen användarhandbok som är specifikt framtagen för funktionen. Däremot finns det en artikel för fördjupad läsning. Det går också att använda Segregationsbarometerns användarhandbok för att läsa på om vad olika mått avser, vad områdestyperna innefattar och hur man ska gå till väga i Statistiklabbet.

Tillvägagångssättet i funktionen Områdesstatistik är likadant som i Statistiklabbet, så det går att översätta beskrivningarna där till förhållandena i den nya funktionen.

Med funktionen områdesstatistik går det att göra flera olika analyser.

Till exempel kan du följa hur områdena har utvecklats över tid, i förhållande till varandra. med rikssnittet. Det är kunskap som kan användas för att bedöma den långsiktiga trenden. Det går också att få alla 19 indikatorer i Segregationsbarometern nedbrutet på områdesnivå. På så vis kan du till exempel jämföra likheter och skillnader gällande bostadsyta, disponibel inkomst och utbildningsnivå mellan de fem områdestyperna.

I funktionen områdesstatistik kan du visualisera, analysera och följa segregationens utveckling på områdestypsnivå över tid. Totalt finns det fem områdestyper. I funktionen kan du följa 19 indikatorer som utgår från registerdata, undersöka max- och minvärden inom områdestyperna och få information om områdestypernas antal, geografi och andelsförhållanden per år. I statistiklabbet kan du visualisera, analysera och följa segregationens utveckling i olika geografiska områden över tid. Följande geografiska nivåer finns: riket, län, kommun, RegSO och DeSO.

RegSO (regionala statistikområden) är en geografisk indelning. Områdestyper är en samlad definition av områden utifrån deras socioekonomiska förutsättningar. RegSO klassificeras med hjälp av ett socioekonomiskt index till områdestyper.

Områdestyperna i Segregationsbarometern uppdateras varje år. Områdesindelningen finns framtagen från och med år 2011 och uppdateras årligen av SCB. Alla RegSO:n kan byta områdestyp med tiden, och kan alltså förändras från ett år till ett annat. Det är därför viktigt att följa utvecklingen av de olika områdestyperna över tid.

Områdestyperna är ett viktigt verktyg för exempelvis beslutsfattare på lokal, regional samt nationell nivå men även andra aktörer som civilsamhället samt forskare som undersöker segregation och områdens olika socioekonomiska förutsättningar. De kan använda områdestyperna till bland annat följande:

• Analysera skillnader och likheter mellan olika områden samt deras utveckling på nationell, regional och lokal nivå.
• Undersöka hur stor andel av befolkningen som bor i respektive områdestyp. Genom detta får du kunskap dels om utvecklingen av antalet områden med olika socioekonomiska förutsättningar, dels om hur stor andel av befolkningen som lever under olika socioekonomiska förutsättningar på nationell, regional och lokal nivå.

Områdestyperna kan användas som analysnivå för registerbaserad statistik. Det innebär att samtlig registerbaserad statistik går att bryta ner på områdestypsnivå. Exempel på utfall kan då vara att besvara frågan om hur stor andel som förvärvsarbetar inom respektive områdestyp och hur det ser ut i relation till riket eller hur utbildningsnivån fördelar sig mellan områdestyperna och jämföra det med riket?

Områdestyperna kan användas som indelningsgrund för nationella, men även regionala och lokala, urvalsundersökningar. Exempel på nationella undersökningar är Nationella Trygghetsundersökningen (NTU), Hälsa på lika villkor (HLV) och undersökningen om levnadsförhållanden (ULF). Genom detta får man fördjupad kunskap om hälsa eller trygghet från skillnader i socioekonomiska förutsättningar.

Några ytterligare exempel när det kan vara lämpligt att använda områdestyper är:

• vid stadsplanering, exempelvis beslut kring kollektivtrafik eller tillgång till samhällsservice,
• vid planering av var exempelvis kontor bör finnas i relation till behovet i olika områden,
• vid undersökningar av trygghet i olika bostadsområden,
• vid undersökningar av skillnader i hälsoutfall efter områdestyp,
• vid analyser av vaccinationstäckning
• och när hänsyn ska tas till socioekonomiska förutsättningar vid fördelning av statsbidrag

Det beror på vad syftet är. Områdestyperna används till analyser där socioekonomi eller segregation är en faktor. Polisens lista över utsatta områden visar en aktuell lägesbild där polisen bedömer i vilken utsträckning lokalsamhället är påverkat av kriminella. Utsatta områden är geografiskt avgränsade och karaktäriseras av en låg socioekonomisk status och där kriminella har stor inverkan på området. Lägesbilden ökar förutsättningarna för att skapa trygghet och säkerhet för allmänheten. Du kan läsa mer om detta i artikeln: Skillnader och likheter mellan polisens lista och områdestyperna.

Områdestyperna är en rikstäckande områdesindelning som belyser områdens olika socioekonomiska förutsättningar. Det finns fem områdestyper: områden med stora socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1), områden med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 2), socioekonomiskt blandade områden (områdestyp 3), områden med goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 4) och områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 5). Polisens lista över utsatta områden beskriver områden där kriminella har en stor inverkan på lokalsamhället. Du kan läsa mer om polisens arbete med utsatta områden på Polisens hemsida. Du kan läsa mer om likheter och skillnader i artikeln Skillnader och likheter mellan polisens lista och områdestyperna.

Polisens lista över utsatta områden finns med i Segregationsbarometern som ett filter över områdestyperna i kartfunktionen Ojämlikhetsindex och områdestyper. Syftet är att höja kunskapen om hur olika indelningar av områden förhåller sig till varandra. Det finns vissa grundläggande skillnader mellan de olika indelningarna:

• Områdestyperna är en rikstäckande områdesindelning som belyser områdens olika socioekonomiska förutsättningar. Det finns fem områdestyper: områden med stora socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1), områden med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 2), socioekonomiskt blandade områden (områdestyp 3), områden med goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 4) och områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 5).
• Polisens utsatta områden beskriver områden där kriminella har en stor inverkan på lokalsamhället.

Det är viktigt att förstå vid vilka tillfällen respektive indelning ska användas. Områdestyperna bör användas då socioekonomi eller segregation är en faktor i analysen. Polisens lista bidrar med ytterligare en faktor till analysen och kan även användas när fokus är på brottslighet och områden som påverkas av kriminell verksamhet. Genom att se hur båda indelningarna förhåller sig till varandra skapas ytterligare kunskap om platsens betydelse. Du kan läsa mer om detta i artikeln: Skillnader och likheter mellan polisens lista och områdestyperna.

Informationen i filtret i Segregationsbarometern som visar utsatta områden enligt polisens definition är baserad på Polismyndighetens öppna information om kartgränser över utsatta områden 2021. Läs mer och hitta aktuell dokumentation om polisens arbete med utsatta områden på polisens webbplats: Utsatta områden | Polismyndigheten (polisen.se)

Segregationsbarometern utgår från socioekonomisk boendesegregation. I systemet kan du dock välja inrikes födda och utrikes födda som en bakgrundsvariabel, exempelvis för att se hur utbildningsnivån – som är en viktig indikator för socioekonomi – ser ut på lägre geografiska nivåer utifrån denna bakgrundsvariabel. Det är dock viktigt att komma ihåg att gruppen utrikes födda är en heterogen grupp, de kommer från olika länder i världen, har olika förutsättningar och kommer från olika sociala bakgrunder.

Segregationsbarometern utgår från registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB). Indikatorerna som finns med i Segregationsbarometern ska vara rikstäckande och kunna brytas ner på lägre geografiska nivåer: RegSO och DeSO. Därför innehåller inte Segregationsbarometern enkät- eller attitydundersökningar, eftersom de sällan är rikstäckande eller kan brytas ner på exempelvis DeSO-nivå.

De analyser som du tar fram inom ramen för Segregationsbarometern behöver du därför komplettera med andra datakällor och andra aspekter för att få en allsidig belysning av segregationen och dess utveckling. Fokusgruppintervjuer, enkätundersökningar och fallstudier är några exempel på andra källor som du kan använda dig av.

Boverket kommer fortsätta att utveckla Segregationsbarometern för att hitta de indikatorer som bäst kan ge en indikation på segregationen och dess utveckling i Sverige.

Indikatorerna i Segregationsbarometern går att bryta ner på de lägre geografiska nivåerna RegSO och DeSO, utöver län och kommun. Ju fler skärningar som görs med hjälp av bakgrundsvariablerna – exempelvis inrikes född och kvinna eller utrikes född och kvinna i åldern 20–25 år – desto lägre blir antalet personer som uppfyller dessa kategorier. Ju fler kombinationer av bakgrundsvariabler, desto färre individer per område. På grund av sekretesskäl skulle därmed för många områden undantas från redovisningen, om man hade möjlighet att kombinera flera bakgrundsvariabler. Därför är det endast är möjligt att välja en bakgrundsvariabel åt gången. Boverket undersöker möjligheterna att framöver kombinera vissa av bakgrundsvariablerna för en del av indikatorerna.

Boverket har valt att avrunda samtliga indikatorer och dess skärningar till närmsta heltal, eftersom det blir enklare att tolka. Det innebär exempelvis om ett värde för en indikator är 1,53 procent avrundas värdet till närmsta heltal, det vill säga 2 procent. Konsekvenserna av detta syns tydligast bland de indikatorer som har väldigt låga värden på olika geografiska nivåer. Som med all statistik är det viktigt att tolka uppgifterna varsamt samt sätta dem i en kontext. Boverket rekommenderar därför att du som använder Segregationsbarometern alltid utgår från den lokala kontexten om just det området du tittar närmare på. På det sättet får du en bredare förståelse för samt svar på varför det ser ut som det gör.

Statistik med ursprung i registerdatabaser har generellt en hög nivå av tillförlitlighet. Men i vissa fall finns det ett antal osäkerhetskällor som kräver att vissa indikatorer i Segregationsbarometern ska tolkas varsamt vid alla analyser. SCB kategoriserar alla sådana fall som ”Uppgift saknas” för att tydligt signalera att indikatorn är behäftad med exempelvis partiellt bortfall (eller variabelbortfall) det vill säga att svar saknas på åtminstone någon fråga, men inte alla, för ett objekt.

I Segregationsbarometern finns det några indikatorer som har en eller flera skärningar som involverar bakgrundsvariabler med ”Uppgift saknas”. Ett exempel är indikatorn ”Utbildningsnivå” som har en underkategori med ”Uppgift saknas”. Boverket uppmuntrar därför dig som användare att alltid analysera dessa bakgrundsvariabler med ”Uppgift saknas” i ljuset av den osäkerhet som beskrivits ovan. Vill du läsa mer om respektive indikator rekommenderar vi dig att klicka på indikatorbeskrivningen i statistiklabbet eller att kontakta SCB för allmänna frågor gällande kvaliteten i registerbaserad statistik.

Nej, de är beräknade på två olika sätt med olika ingående variabler. Boverkets ojämlikhetsindex är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan två olika socioekonomiska grupper och mäter graden av segregation. Ojämlikhetsindexet är ett mått på ojämnhet, som i Segregationsbarometern betyder att olika socioekonomiska grupper är fördelade på ett sätt som gör att exempelvis vissa inkomstgrupper är överrepresenterade i vissa områden (DeSO:n) och underrepresenterade i andra. Ojämlikhetsindexet är alltså beräknat med hjälp av två inkomstgrupper på DeSO-nivå.

SCB:s segregationsindex är också ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan två befolkningskategorier, men i detta fall är befolkningskategorierna utrikes födda och inrikes födda. Här används även en annan geografisk indelning, SAMS (Small Areas for Market Statistics), för att beräkna skillnader i bosättningsmönster mellan just grupperna utrikes födda och inrikes födda.

Ojämlikhetsindex och områdestyper redovisas på kommunnivå och RegSO-nivå på karta för att visa på mönster i geografin. Områdestyperna presenteras här i en kartfunktion just för att visa på det relationella perspektivet. Segregation är kontextbunden och därför bör man inte titta på enskilda områden. Om man till exempel konstaterar att ett RegSO tillhör en viss områdestyp är det även högst centralt att undersöka exempelvis hur stor andel av kommunens befolkning som bor i de olika områdestyperna. Områdestyperna kan med andra ord beskriva Sveriges, länets och kommunens olika socioekonomiska förutsättningar. Boverket vill genom kartfunktionen visa på hur viktigt det är att du som använder systemet ska analysera och ställa dig frågorna:

• Hur stor andel av Sveriges befolkning lever under olika socioekonomiska förutsättningar?
• Hur har utvecklingen sett ut över tid?
• Hur ser utvecklingen ut på lokal och regional nivå?

Genom att besvara dessa frågor är du på god väg med att börja mäta och följa segregation.

Nej, det är tyvärr inte möjligt. Däremot kan du exportera statistiken från Segregationsbarometern i xls- eller cvs-format och på så sätt samköra statistiken från Segregationsbarometern med statistik från din organisation.

Det finns flera olika typer av segregation, och flera olika sätt att mäta den. Segregationsbarometern redovisar den socioekonomiska boendesegregationens utveckling på kommun- och länsnivå med hjälp av ett ojämlikhetsindex.

Det finns även ett annat mått i Segregationsbarometern, områdestyper, som beskriver olika områdens socioekonomiska förutsättningar. Det baseras på tre indikatorer:

• andel personer med låg ekonomisk standard,
• andel personer med förgymnasial utbildning,
• andel personer som har haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller varit arbetslösa längre än sex månader.

Områdestypernas fördelning över en kommun kan ge en bild av hur separerade människor med olika socioekonomiska förutsättningar är i kommunen.

I Segregationsbarometern finns även flera indikatorer som har betydelse för den socioekonomiska boendesegregationens utveckling på många olika geografiska nivåer: nationell nivå, länsnivå, kommunnivå, regionala statistikområden (RegSO) och demografiska statistikområden (DeSO).

Segregationsbarometern redovisar inte exempelvis etnisk segregation, skolsegregation eller demografisk segregation. Segregationsbarometern redovisar inte heller tematiska områden som trygghet och brottslighet eller diskriminering på grund av svårigheter att få fram bra registerdata på låg geografisk nivå. Boverket kommer utvärdera befintliga indikationer och vid behov byta ut eller komplettera dessa.

Det finns fyra centrala aspekter att tänka på när du ska analysera situationen i en kommun, ett län eller på nationell nivå.

1. Den geografiska platsens betydelse. Det är i skillnaderna mellan olika bostadsområden som den socioekonomiska boendesegregationen uppstår. Det blir därför viktigt att titta på skillnader och likheter mellan olika geografiska områden inom en kommun eller inom ett län, och jämföra med exempelvis riket, för att få en djupare förståelse för segregationen och för platsens betydelse för människors uppväxt- och levnadsvillkor.
2. Segregationen är inte statisk utan förändras över tid. Därför är det intressant att följa hur segregation utvecklas över tid för att förstå vad som ökar respektive minskar segregationen. Det kan handla om att undersöka hur många fler områdestyper med exempelvis mycket goda socioekonomiska förutsättningar eller stora socioekonomiska utmaningar som tillkommer över tid, eller hur stor andel av befolkningen som lever i de olika områdestyperna.
3. Utgå från hela befolkningen. Det är viktigt att börja undersöka hur det ser ut för hela befolkningen i en kommun eller ett län först, för att på så vis kunna identifiera skillnader utifrån geografin. Lokalkännedom om platsen och dess invånare är också bra för att förstå orsaken till vissa indikatorers utfall. Därefter kan du gå vidare och undersöka de olika bakgrundsvariablerna, som kön och ålder, och se vilka skillnader som då träder fram.
4. Analysera statistiken utifrån forskningsläget. Den mest heltäckande bilden av segregationen får du om du analyserar statistiken utifrån den forskning som finns på området.

Du kan också analysera statistiken tillsammans med andra, med andra kompetenser och erfarenheter. På så vis kan du få med flera aspekter i analysen.

Du kan läsa mer om vad som är viktigt att tänka på i Användarhandboken.

Statistiken och informationen som presenteras i Segregationsbarometern kan användas av alla. Det innebär att du exempelvis kan använda det i en rapport, power point eller annan typ av framställning.

Du måste dock alltid tydligt ange Boverket. Det gör du genom att använda följande uppgifter (fyll själv i det datum du hämtat statistiken och informationen):

Boverket (år). Segregationsbarometern. Statistik från SCB. Tillgänglig ÅÅMMDD. www.segregationsbarometern.boverket.se

Boverket har inte möjlighet att ge individuell teknisk support. Däremot tar vi tacksamt emot beskrivningar av fel och problem för att avhjälpa systemfel i Segregationsbarometern. Du får gärna skicka felbeskrivning med e-post till xx. Tänk på att vissa sidor som innehåller mycket data kan ta en stund att ladda.

På frågor- och svarsidan finner du svar på många frågor. I Segregationsbarometerns Användarhandbok får du stöd i hur du använder de olika funktionerna, exempelvis statistiklabbet. Dessutom har Boverket tagit fram reflektionsfrågor som kan underlätta analysen. Boverket kan inte garantera hjälp med enskilda analyser, men svarar gärna på frågor utifrån den kunskap som finns.

I statistiklabbet kan du välja att se statistiken i tre olika vyer, en kartfunktion, ett linjediagram och i tabellformat. Du kan exportera vald statistik i varje vy, antingen som bild, xls eller cvs-format.

Vill du göra egna analyser med statistiken rekommenderar vi att du exporterar från tabellfunktionen. Vill du i stället visa en kartbild eller linjediagram kan du exportera ett utsnitt i bildformat.

Segregationsbarometern kan användas för att få en indikation av utvecklingen i en svensk kontext för flera av de 17 globala målen, exempelvis följande:

• Mål 1. Ingen fattigdom
• Mål 4. God utbildning
• Mål 5. Jämställdhet
• Mål 10. Minskad ojämlikhet.

Segregationsbarometern är dock inte framtagen för att specifikt följa upp målen och dess delmål.

Vill du följa upp utvecklingen i relation till målen i Agenda 2030 rekommenderar vi att du går till den öppna och kostnadsfria databasen för kommuner och regioner, Kolada. Där finns ett urval av nyckeltal som stöd för kommuners och regioners genomförande av Agenda 2030.

Statistiken som används i Segregationsbarometern är registerdata från SCB. Det innebär att den omfattar alla individer som är folkbokförda i Sverige. I statistiklabbet kan du välja olika bakgrundsvariabler för att fördjupa din analys, exempelvis olika åldersgrupper och kön. Därmed kan du använda Segregationsbarometern för att belysa situationen för barn, och likheter och skillnader mellan könen.

Statistik om invånare med en eller flera funktionsnedsättningar finns inte i SCB:s registerdata, men däremot i urvalsundersökningen ULF/SILC som genomförs årligen, samt i administrativa register från exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Du kan därför komplettera din analys i Segregationsbarometern med att titta närmare på någon av dessa källor.

I statistiklabbet kan du undersöka ett enskilt län och dess kommuner, RegSO:n och DeSO:n. Du kan också undersöka en enskild kommun – och dess RegSO:n och DeSO:n – i taget. Du kan alltså inte jämföra en kommun i norra Sverige med en kommun i södra Sverige. Det beror på att segregation är relationell och kontextbunden. Förutsättningarna och utvecklingen i ett RegSO beror på förutsättningarna och utvecklingen i exempelvis hela kommunen. Det viktiga är att analysera hur det ser ut på lägre geografiska nivåer (RegSO och DeSO) inom kommunen eller länet.

Segregation är ett komplext fenomen, det är därför det finns två olika typer av mått som kompletterar varandra. Ojämlikhetsindexet är framtaget för att belysa graden av socioekonomisk boendesegregation och kan därmed utgöra ett viktigt verktyg i arbetet med att minska och motverka segregation. Med områdestyperna har det skapats en samlad definition av områden utifrån olika socioekonomiska förutsättningar. Boverket vill gärna lyfta följande:

• Det har tidigare saknats en vedertagen definition av områden med socioekonomiska utmaningar men även av andra typer av områden, som områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
• Områdestyperna belyser Sverige som helhet och handlar inte om enskilda områden. Måttet ska därmed ses som ett viktigt verktyg i att mäta och följa segregation och kan användas av regeringen, myndigheter, kommuner eller andra aktörer när de ska överväga var insatser ska sättas in. Med områdestyperna går det att visa på platsens betydelse för människors livschanser.
• När fler aktörer kan utgå från samma definition så finns det bättre förutsättningar till en mer effektiv samverkan.

Segregationsbarometerns två olika mått är därmed oberoende av exempelvis polisens lista över utsatta områden. Det är viktigt att komma ihåg att olika listor och indelningar har olika syften, och därför tas de fram på olika sätt. Några områden som är med på andra aktörers listor finns även med bland de områden med socioekonomiska utmaningar som Segregationsbarometern visar.

Det kan finnas en problematik i att ett område (i Segregationsbarometern RegSO) återkommande hamnar på olika listor, eftersom det kan uppfattas som stigmatiserande bland boende i ett sådant område. Att definiera olika områden kan dock vara ett viktigt verktyg utifrån ett specifikt syfte, exempelvis för att få mer kunskap om orsaker och konsekvenser för att kunna vända utvecklingen.

De båda måtten och den statistik som finns i Segregationsbarometern ska kunna utgöra en gemensam grund för många aktörer när det gäller att förstå olika områdens skilda förutsättningar. Detta underlag kan med fördel kompletteras med olika aktörers kunskap, och utifrån den samlade bilden kan aktörer därefter identifiera särskilda insatser som behöver göras.

Det kan finnas flera förklaringar till att ett RegSO bytt områdestyp, exempelvis det aktuella konjunkturläget, en stor förändring på arbetsmarknaden, vilka hushåll som flyttat in eller ut från området eller att ett nytt bostadsområde tillkommit inom området. Det behövs lokalkunskap om just det området för att få en komplett förståelse och analys samt för att kunna svara på varför en förändring skett.

Det är också viktigt att du läser på om vad måttet faktiskt mäter och inte mäter – just för att veta vad du kan dra för slutsatser innan du börjar undersöka hur det exempelvis ser ut i ditt län eller i din kommun.

Det socioekonomiska indexet är utgångspunkten för klassificeringen av områdestyper i Segregationsbarometern. Det är alltså en viktig komponent i själva skapandet av områdestyperna.

Det socioekonomiska indexet är ett sammanvägt index som baseras på tre indikatorer.

Indikatorerna är:

• andel personer med låg ekonomisk standard,
• andel personer med förgymnasial utbildning och
• andel personer som har haft ekonomiskt bistånd längre än tio månader och/eller har varit arbetslösa längre än sex månader.

Alla 3 336 RegSO:n tilldelas ett specifikt värde var utifrån indexet. Det socioekonomiska indexet indikerar därmed hur olika RegSO:n förhåller sig till varandra avseende centrala socioekonomiska faktorer. I Segregationsbarometern hittar du den informationen genom att titta närmare på områdestyper.

Områdestyper är en klassificering av RegSO:n utifrån det socioekonomiska indexet och är ett mått som Delmos tagit fram tillsammans med Statistikmyndigheten (SCB) inom ramen för ett regeringsuppdrag.

Totalt finns det fem områdestyper:

• Områdestyp 1 – Områden med stora socioekonomiska utmaningar
• Områdestyp 2 – Områden med socioekonomiska utmaningar
• Områdestyp 3 – Socioekonomiskt blandade områden
• Områdestyp 4 – Områden med goda socioekonomiska förutsättningar
• Områdestyp 5 – Områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Områdestyperna beskriver socioekonomiska förutsättningar i ett RegSO, men mäter inte graden av segregation. I Segregationsbarometern kan du även se fördelningen av befolkningen i de olika områdestyperna utifrån samtliga kommuner och län. Områdestyperna baseras på tre indikatorer:

• Andel personer med låg ekonomisk standard
• Andel personer med förgymnasial utbildning
• Andel personer som har haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller varit arbetslösa längre än sex månader.

Alla RegSO:n kan byta områdestyp med tiden. Det är därför viktigt att följa utvecklingen av de olika områdestyperna över tid.

Ojämlikhetsindexet är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan två olika socioekonomiska grupper och mäter graden av segregation. Ojämlikhetsindexet är ett mått på ojämnhet, som i Segregationsbarometern betyder att olika socioekonomiska grupper är fördelade på ett sätt som gör att exempelvis vissa inkomstgrupper är överrepresenterade i vissa områden (DeSO:n) och underrepresenterade i andra.

Indexet löper på en skala från 0–100 där värdet 0 innebär ingen segregation och värdet 100 innebär total segregation. Ju högre indexvärde, desto mer segregerad är alltså kommunen eller länet. Måttet är intressant att följa över tid för ett geografiskt område, exempelvis en kommun. Däremot är det inte lämpligt för att göra jämförelser mellan olika geografiska områden, det vill säga mellan olika kommuner och mellan olika län. Förklaringen till detta är att indexvärdet påverkas av exempelvis folkmängden.

Områdestyperna och ojämlikhetsindexet som finns med i Segregationsbarometern presenteras genom en kartfunktion på sidan Ojämlikhetsindex och områdestyper. Där kan du bland annat se utvecklingen av de två olika måtten över tid. Kartorna i Segregationsbarometern är inte fullt tillgängliga (statistik presenterad i form av kartor är undantagen lagen om tillgänglighet till digital offentlig service).

Segregation är komplext och därför används två olika typer av mått som kompletterar varandra. Måtten är framtagna för två olika syften och beskriver därmed två olika saker. Det är viktigt att förstå skillnaderna mellan måtten, vad måtten faktiskt mäter, och vad du kan dra för slutsatser genom att använda måtten innan du börjar undersöka hur det exempelvis ser ut i ditt län eller i din kommun. Sammanfattningsvis kan man säga att:

• Ojämlikhetsindexet visar graden av segregation inom en kommun eller i ett län. Detta mått kan inte svara på hur de socioekonomiska skillnaderna tar sig uttryck i ett enskilt område inom kommunen eller länet.
• Områdestyperna visar enskilda områdens (RegSO:ns) socioekonomiska förutsättningar och går att relatera till förutsättningarna i andra områden. Områdestyperna mäter inte graden av segregation.

I vissa fall går det inte att se indikatorer med tillhörande bakgrundsvariabler på en del av de lägre geografiska nivåerna. I de fall som statistiken inte håller tillräckligt hög kvalitet, exempelvis på grund av bortfall i registren liksom i de fall då uppgifter inte kan redovisas av sekretesskäl eller på grund av att det är för få observationer i gruppen, så kommer det i systemet att stå ”Uppgift kan ej anges”.

För de flesta indikatorer går det att välja bakgrundsvariablerna kön, åldersgrupp och inrikes/utrikes född, men inte för alla. I de fall statistiken inte håller tillräckligt hög kvalitet, exempelvis på grund av bortfall i registren liksom i de fall då uppgifter inte kan redovisas av sekretesskäl eller på grund av att det är för få observationer i gruppen, så kommer det i systemet att stå ”Uppgift kan ej anges”.

Ett viktigt syfte med Segregationsbarometern är att öka kunskapen kring segregation och dess utveckling över tid. Med Segregationsbarometern får användare i till exempel kommuner, regioner och myndigheter möjlighet att ta fram en samlad bild av segregationen på olika geografiska nivåer. Genom att kontinuerligt arbeta med mätning och analys kan användarna få indikationer på vilken typ av frågor det finns störst behov av att arbeta vidare med för att minska och motverka segregation.

Segregationsbarometern är ett verktyg som kan användas på flera olika sätt. Du kan exempelvis göra en nulägesanalys av ett visst geografiskt område, exempelvis alla RegSO:n i en kommun, skapa en gemensam plattform för att diskutera hur vissa politiska beslut eller andra händelser påverkat utvecklingen i området, eller ladda ner statistik och komplettera med egen kunskap för att analysera utvecklingen. Användbarheten för aktörer som civilsamhälle, näringsliv och akademin ökar eftersom det finns en möjlighet att använda statistiken i Segregationsbarometern tillsammans med annan statistik på RegSO- och DeSO-nivå.

Trygghet är – jämte socioekonomi, boende och samhällsservice, arbetsmarknad, utbildning, demokrati och civilsamhälle, samt hälsa – ett prioriterat statistikområde för myndigheten. I dagsläget presenteras inte statistik som visar trygghet i Segregationsbarometern, på grund av svårigheter att få till bra registerstatistik på RegSO- och DeSO-nivå.

Boverket kommer fortsätta att utveckla Segregationsbarometern. Därför kan exempelvis fler indikatorer tillkomma i systemet framöver.

Du kan alltid kontakta Polisen eller BRÅ vid ytterligare frågor som rör brottslighet och trygghet.

Syftet med Segregationsbarometern är inte att samla all statistik om segregation i Sverige. Indikatorerna som finns med i Segregationsbarometern ska vara tydligt kopplade till myndighetens prioriterade statistikområden. Dessutom ska indikatorerna vara rikstäckande och kunna brytas ner på lägre geografiska nivåer, RegSO och DeSO.

Även om Segregationsbarometern ger stora möjligheter till uppföljning av segregation gör inte systemet anspråk på att vara heltäckande. Segregation är komplext och det finns en del begränsningar i att utgå från registerbaserad statistik.

De analyser som du tar fram inom ramen för Segregationsbarometern behöver du därför komplettera med andra datakällor och andra aspekter för att få en allsidig belysning av segregationen och dess utveckling. Fokusgruppintervjuer, enkätundersökningar och fallstudier är några exempel på andra källor som du kan använda dig av.

Boverket kommer fortsätta utveckla Segregationsbarometern för att hitta de indikatorer som bäst kan ge en indikation på segregationen och dess utveckling i Sverige.

Segregationsbarometern uppdateras löpande med senast tillgängliga statistik från SCB.

Segregationsbarometern utgår från registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB). De flesta variabler publiceras löpande under året efter det år som statistiken avser. Vissa variabler, exempelvis ”Andel förvärvsarbetande”, publiceras i stället två år efter det år statistiken avser.

Segregationsbarometern innehåller 19 indikatorer som är centrala för att mäta och följa segregationens utveckling över tid. Indikatorerna utgår från sex prioriterade statistikområden:

• Socioekonomi
• Boende och samhällsservice
• Arbetsmarknad
• Utbildning
• Demokrati och civilsamhälle
• Hälsa.

Varje statistikområde innehåller indikatorer som påverkar den socioekonomiska boendesegregationen. Några av dessa statistikområden har färre indikatorer än andra. Det beror bland annat på att all statistik inte finns tillgänglig på lägre geografiska nivåer.

I Segregationsbarometern kan du analysera segregationens utveckling på länsnivå och kommunnivå. För att analysera den inomkommunala segregationen kan du titta på indikatorer på lägre geografiska nivåer som regionala statistikområden, RegSO, och demografiska statistikområden, DeSO, definierade av Statistikmyndigheten SCB. I Sverige finns 21 län, 290 kommuner, 3 363 RegSO:n och 5 984 DeSO:n.

Det finns flera andra geografiska indelningar, exempelvis kommunernas egna NYKO-områden (nyckelkodsystemet), valdistrikt, församlingar och postnummerområden. Dessa kan vara relevanta att använda som ett komplement till analyser från Segregationsbarometern.

Områdestyperna baseras på det socioekonomiska indexet som i sin tur baseras på tre indikatorer: andel med förgymnasial utbildning, andel personer med låg ekonomisk standard, andel som har ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller är arbetslösa längre än sex månader under ett år.

Värdet för de tre olika indikatorerna beror på vilka förutsättningar som finns i RegSO:t. Några av de faktorer som kan spela in är exempelvis den demografiska sammansättningen, vilka typer av bostäder som finns, om kommunen i fråga är en gränskommun, om det finns en hög andel studenter i RegSO:t eller om något har skett i området, exempelvis nybyggnation eller nedläggning av en stor arbetsplats eller annan händelse som skapat en större in- eller utflyttning till området. Det viktiga är att se områdestyperna som en grund för att sedan undersöka vidare vad som ytterligare kännetecknar områdena.

Segregationsbarometern är ett nytt, unikt webbaserat verktyg för statistik. Eftersom segregation inte är statiskt utan föränderligt så är det också möjligt att påverka. Men för att påverka behövs kunskap om hur segregation ser ut i olika delar av Sverige och om hur segregationen utvecklas. Boverket har utvecklat Segregationsbarometern i syfte att stödja aktörer i att utföra ett strategiskt och kunskapsbaserat arbete mot segregation. Genom att arbeta med mätning och analys av segregation kan aktörer få en gemensam bild av läget och vända en eventuell negativ utveckling genom insatser som kan bli mer träffsäkra och få större effekt då de baseras på kunskap och statistik.

En indikator används för att mäta en storhet av något slag. Det som mäts med en indikator ska vara relevant, giltigt, kunskapsbaserat/vedertaget, påverkbart och mätbart. Det ska även ha en riktning, vilket innebär att indikatorns höga eller låga värde ska ge uttryck för något positivt eller negativt.  

Det kan exempelvis handla om indikatorn disponibel inkomst som visar hur inkomstnivån ser ut i ett visst geografiskt område, eller indikatorn andel boende per upplåtelseform som visar hur stor andel av befolkningen som bor i bostadsrätt, hyresrätt eller äganderätt i ett visst geografiskt område.  

I Segregationsbarometern använder vi indikatorer för att vid en given tidpunkt visa ett värde och på så vis ge en indikation på utvecklingens riktning inom ett visst statistikområde. 

En indikator är inte värderande och kan inte heller förklara varför det förhåller sig som det gör, utan dess syfte är just att visa på utvecklingen över tid. Därför behöver en indikator ses i ett större sammanhang tillsammans med de andra indikatorerna i Segregationsbarometern.  

Dessutom är det en fördel om du kompletterar de analyser som du tar fram i Segregationsbarometern med andra datakällor och aspekter. På så vis får du en mer komplett bild av segregationen och dess utveckling. 

Svensk forskning om segregation visar ofta att sociala och ekonomiska skillnader, som inkomstnivå eller utbildningsnivå, förklarar en stor del av de ojämlika förutsättningar och livschanser som råder i Sverige. Den geografiska platsen – dess attraktivitet, utformning och tillgänglighet, de bostäder som finns där och vilka som bor där – har stor betydelse för individen, för bostadsområdet och för hela samhället. Segregationsbarometern utgår därför från den socioekonomiska boendesegregationen för att belysa segregationsmönster, där data på de geografiska nivåerna RegSO och DeSO används i redovisningen. För att få hela bilden av segregationen och individers förutsättningar behöver Segregationsbarometern kompletteras med ytterligare analyser och kunskaper, där Segregationsbarometern kan fungera som ett av flera viktiga verktyg.

På kommun- och länssidorna presenteras bland annat ojämlikhetsindexet som mäter graden av segregation. Ojämlikhetsindexet beskriver alltså hur jämnt eller ojämnt fördelade inkomstgrupp 1 och 5 är över de olika bostadsområdena i exempelvis en kommun. Indexet löper från en från 0–100 där värdet 0 innebär ingen segregation och värdet 100 innebär total segregation. Ju högre indexvärde, desto mer segregerad är alltså kommunen eller länet.

Om exempelvis en kommun har ojämlikhetsindex 50 betyder det att 50 procent av låginkomsttagarna (inkomstgrupp 1) skulle behöva byta till ett annat bostadsområde för att grupperna inte skulle vara segregerade.

Termen att ”byta område”, som förekommer på kommun- och länssidorna i Segregationsbarometern, betyder således inte att Boverket tycker att människor ska byta områden, utan termen handlar om hur måttet ska tolkas och förstås.