Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra. Den uppstår alltså i relationen mellan minst två olika platser och grupper. Det kallas för att segregationen är relationell. Det relationella är viktigt att tänka på när du lägger upp din analys. Om du exempelvis vill göra en analys av boendesegregation så innebär detta att analysen bör fokusera på skillnader och likheter mellan bostadsområden, och inom län och kommuner – inte på ett enskilt bostadsområde.

Utvecklingen i ett bostadsområde påverkar även andra bostadsområden. Detsamma gäller kommuner, där olika kommuner och deras utveckling påverkar varandra. Segregation påverkar alltså hela län och kommuner, och den är därmed en fråga som berör hela samhället. Därför blir det intressant att titta på segregationens utveckling utifrån ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. På läns- och kommunsidorna finns en beskrivning över respektive läns eller kommuns grad av segregation (ojämlikhetsindex). I ett samhälle där skillnaderna i uppväxt- och levnadsvillkor blir för stora riskeras sammanhållningen. Det kan leda till misstänksamhet, känsla av otrygghet, bristande tillit och samhörighet och ett ökat ”vi- och dom”-tänkande.

Det är också viktigt att se hur stor andel av befolkningen som bor i områden med socioekonomiska utmaningar, eftersom det är deras uppväxt- och levnadsvillkor som framför allt riskerar att påverkas av segregationens negativa konsekvenser. Segregationsbarometern visar också skillnaderna mellan de områden som har socioekonomiska utmaningar och de som har mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Syftet med detta är att lyfta fram det relationella perspektivet och se hur boenden i olika områden på olika sätt påverkas av segregationen. Flera faktorer påverkar var människor bosätter sig. Exempelvis är inkomsterna viktiga för var man kan välja att bo, men även hur staden är planerad och byggd är avgörande. Därför är lokal kännedom om den geografiska platsen, och vilka som bor där och varför, ett nödvändigt komplement för att förstå statistik och ojämlikhetsindex i Segregationsbarometern.

Vad finns det för verktyg i Segregationsbarometern? Var ska jag börja titta? Vilka reflektionsfrågor är viktiga när jag ska analysera materialet? Här listas några av de saker som är bra att tänka på för dig som ska börja använda Segregationsbarometern för första gången.

Det finns mycket information i Segregationsbarometern. Därför är det viktigt att gå igenom vad de olika indikatorerna och måtten innebär och beskriver innan du börjar titta i statistiklabbet. Segregationsbarometern är utformad för att bidra till att öka kunskapen och förståelsen av hur segregationen ser ut på nationell, regional och lokal nivå. Det finns fyra centrala aspekter som du bör tänka på innan du påbörjar analysen:

• Den geografiska platsens betydelse. Det är i skillnaderna mellan olika bostadsområden som den socioekonomiska boendesegregationen uppstår. Det blir därför viktigt att titta på skillnader och likheter mellan olika geografiska områden inom ett län eller en kommun, och jämföra med riket, för att få en djupare förståelse för segregationen. Det är till exempel mer intressant att följa utvecklingen över tid på lägre geografiska nivåer inom ett län eller en kommun än att jämföra en kommun i södra Sverige med en kommun i norra Sverige. Segregationsanalysen handlar om att se och identifiera mönster utifrån olika geografiska områden för att förstå platsens betydelse för människors uppväxt- och levnadsvillkor.
  
  
• Segregationen är inte statisk utan förändras över tid. Därför är det intressant att följa hur segregation utvecklas under tid för att förstå vad som ökar respektive minskar segregationen. Det kan handla om att undersöka hur många fler områdestyper med exempelvis goda socioekonomiska förutsättningar eller stora socioekonomiska utmaningar som tillkommer över tid eller hur stor andel av befolkningen som lever i de olika områdestyperna. Det kan också handla om ifall ojämlikhetsindexet för en kommun eller ett län ändras år för år eller hur fördelningen har förändrats över tid på lägre geografiska nivåer för en specifik indikator. Segregationsbarometern innehåller statistik bakåt i tiden, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid både för olika mått och för samtliga indikatorer. Genom att analysera trender går det att visa åt vilket håll utvecklingen är på väg och hur snabbt saker ändras.
  
  
• Utgå från hela befolkningen. Det är viktigt att börja undersöka hur det ser ut för hela befolkningen i en kommun eller ett län först, för att på så vis kunna identifiera skillnader utifrån geografin. Lokalkännedom om platsen och dess invånare är också bra för att förstå orsaken till vissa indikatorers utfall. Därefter kan du gå vidare och undersöka de olika bakgrundsvariablerna, som kön och ålder, och se vilka skillnader som då träder fram.
  
  
• Analysera statistiken utifrån forskningslitteraturen. Den mest heltäckande bilden får du om du analyserar statistiken utifrån den forskning som finns segregation och utanförskap. Forskningen kan bidra med förklaringar till varför det ser ut på ett visst sätt i kommunen, länet och i riket. Utifrån detta kan man gå vidare och undersöka vad som skulle kunna vara lämpliga insatser.
  
  

Kartan – en bra ingång

Ett bra sätt att börja använda Segregationsbarometern är att titta på kartan som beskriver segregationens utveckling i Sverige genom fem olika områdestyper och ett ojämlikhetsindex. Du kan även välja olika årtal i kartfunktionen, och se vad som förändrats från år till år. Segregationen utvecklas långsamt, men kanske ser du några förändringar över tid.

En sida för varje kommun och varje län

Därefter kan du gå vidare till kommun- och länssidorna för de kommuner eller län du är intresserad av. Varje kommun och län har en egen sida. På dessa sidor kan du se en beskrivning av graden av segregation, mätt som ojämlikhetsindex för den kommun eller län du valt. Du hittar även information som sätter in siffrorna i ett sammanhang, exempelvis invånarantal, hur befolkningen fördelar sig åldersmässigt samt vilka områdestyper som är vanligast i kommunen eller länet.

Gå på djupet i statistiklabbet

Därefter kan du gå vidare till statistiklabbet. Där kan du undersöka en kommun eller ett län – och dess regionala statistikområden (RegSO) och demografiska statistikområden (DeSO) – ett i taget. I statistiklabbet kan du titta på en mängd olika indikatorer, som disponibel inkomst, bostadsyta och andel behöriga till gymnasieskolan. Du kan även lägga till bakgrundsvariabler, som kön, ålder samt inrikes- och utrikes född, för att öka din förståelse för segregationens utveckling.

Det finns tre sätt att titta på statistiken i statistiklabbet:

• Kartfunktionen hjälper dig att se mönster som hör ihop med den geografiska fördelningen.
• Linjediagram hjälper dig att följa utvecklingen över tid och analysera trender.
• Tabellfunktion hjälper dig att sortera data, och gör det även möjligt för dig att ladda ner data och göra egna analyser.

Du kan enkelt växla mellan de olika funktionerna .

Områdesstatistiken

I Segregationsbarometern går det även att göra analyser utifrån de olika områdestyperna i områdesstatistiken. Områdestyperna är ett viktigt verktyg för exempelvis beslutsfattare på lokal, regional samt nationell nivå men även andra aktörer som civilsamhället samt forskare som undersöker segregation och områdens olika socioekonomiska förutsättningar. De kan använda områdestyperna till bland annat följande:

• Analysera skillnader och likheter mellan olika områden samt deras utveckling på nationell, regional och lokal nivå.
• Undersöka hur stor andel av befolkningen som bor i respektive områdestyp. Genom detta får du kunskap dels om utvecklingen av antalet områden med olika socioekonomiska förutsättningar, dels om hur stor andel av befolkningen som lever under olika socioekonomiska förutsättningar på nationell, regional och lokal nivå.

Områdestyperna kan användas som analysnivå för registerbaserad statistik. Det innebär att samtlig registerbaserad statistik går att bryta ner på områdestypsnivå. Exempel på utfall kan då vara att besvara frågan om hur stor andel som förvärvsarbetar inom respektive områdestyp och hur det ser ut i relation till riket eller hur utbildningsnivån fördelar sig mellan områdestyperna och jämföra det med riket?

Områdestyperna kan användas som indelningsgrund för nationella, men även regionala och lokala, urvalsundersökningar. Exempel på nationella undersökningar är Nationella Trygghetsundersökningen (NTU), Hälsa på lika villkor (HLV) och undersökningen om levnadsförhållanden (ULF). Genom detta får man fördjupad kunskap om hälsa eller trygghet från skillnader i socioekonomiska förutsättningar.

Några ytterligare exempel när det kan vara lämpligt att använda områdestyper är:

• och när hänsyn ska tas till socioekonomiska förutsättningar vid fördelning av statsbidrag
• vid stadsplanering, exempelvis beslut kring kollektivtrafik eller tillgång till samhällsservice,
• vid planering av var exempelvis kontor bör finnas i relation till behovet i olika områden,
• vid undersökningar av trygghet i olika bostadsområden,
• vid undersökningar av skillnader i hälsoutfall efter områdestyp,
• vid analyser av vaccinationstäckning

Fördjupa din analys

Statistiken i Segregationsbarometern ger dig en bra grund för kunskap, men inte en heltäckande bild. Därför är det bra om du kompletterar analysen med olika aspekter.

Ett sätt att fördjupa analysen är att ställa sig olika typer av reflektionsfrågor:

Reflektionsfrågor för analys på nationell nivå:

• Hur har utvecklingen sett ut över tid för områdestyper i Sverige? Har det blivit fler eller färre i de olika kategorierna över tid? Vad kan det bero på? Hur hänger det samman med utvecklingen av graden av segregation?
• Hur stor andel av befolkningen i Sverige lever i de olika områdestyperna? Hur har utvecklingen sett ut över tid? Vad kan utvecklingen bero på?
• Hur har utvecklingen sett ut över tid för ojämlikhetsindexet? Hur många län eller kommuner ser en minskad, ökad respektive oförändrad segregation? Finns det län eller kommuner som inte har någon segregation?

Reflektionsfrågor för analys på länsnivå:

• Hur har utvecklingen sett ut över tid för områdestyper i det valda länet? Har det blivit fler eller färre i de olika kategorierna? Vad kan det bero på? Hur hänger det samman med utvecklingen av graden av segregation?
• Hur stor andel av befolkningen i länet lever i de olika områdestyperna? Vilka invånare bor i de olika områdena? Hur har utvecklingen sett ut över tid? Vad kan utvecklingen bero på?
• Hur ser skillnaderna ut mellan de olika kommunerna inom länet? Har skillnaderna ökat eller minskat över tid? Vad kan utvecklingen bero på?
• Hur har utvecklingen av ojämlikhetsindexet sett ut? Var på skalan placeras det län som du undersökt? Hur hänger det samman med de olika områdestyperna?
• Ur ett länsperspektiv är det särskilt intressant att titta på segregationens utveckling i relation till utvecklingen inom frågor som rör regional utveckling. Några exempel på sådana frågor är arbetsmarknad, högre utbildning, transport och bostadsplanering. Finns det några samband mellan den utveckling du ser och förändringar inom olika politikområden?
  
  De skillnader och förändringar som du har identifierat – vad kan de bero på? Vilka händelser i omvärlden kan ha påverkat utvecklingen? Hur har en eventuell bostadsutveckling påverkat utvecklingen? Beror förändringarna på politiska beslut på nationell, regional eller kommunal

Reflektionsfrågor för analys på kommunal nivå:

• Hur har utvecklingen sett ut över tid för områdestyper i den valda kommunen? Har det blivit fler eller färre i de olika kategorierna? Vad kan det bero på? Hur hänger det samman med utvecklingen av graden av segregation?
• Hur stor andel av befolkningen i kommunen lever i de olika områdestyperna? Vilka invånare bor i de olika områdena? Hur har utvecklingen sett ut över tid? Vad kan utvecklingen bero på?
• Hur har utvecklingen av ojämlikhetsindexet sett ut? Var på skalan placeras den kommun som du undersökt? Hur hänger det samman med de olika områdestyperna?
• Hur har utvecklingen sett ut för olika indikatorer? Hur har exempelvis utvecklingen sett ut över tid för indikatorn disponibel inkomst per konsumtionsenhet i din kommun eller i ditt län?
  
  De skillnader och förändringar som du har identifierat – vad kan de bero på? Vilka händelser i omvärlden kan ha påverkat utvecklingen? Hur har en eventuell bostadsutveckling påverkat utvecklingen? Beror förändringarna på politiska beslut på nationell, regional eller kommunal nivå.

Reflektionsfrågor för vidare analys:

• I Segregationsbarometern har du kunnat ta fram statistik och se skillnader i utveckling som kan kopplas till segregation. Vilka är orsakerna bakom dessa skillnader, tror du? Vad finns det för förklaringar till dessa orsaker?
• Vilka faktorer i den aktuella kommunen eller länet bidrar till att upprätthålla segregationen och till att olika grupper har olika förutsättningar?
• Har det skett förändringar i omvärlden som kan ha påverkat utvecklingen i kommunen eller länet? Vilka?
• Vilka regionala eller kommunala beslut kan ha påverkat utvecklingen? Hur har stadsutveckling påverkat utvecklingen?
• Hur har regionen eller kommunen kunnat hantera orsakerna? Har du använt alla möjligheter du har i verktygslådan? Om nej, varför inte? Finns det bakomliggande faktorer som regionen eller kommunen själv inte har mandat över, utan som i stället måste lösas på nationell nivå? Vilka är i så fall dessa faktorer?

Vad kan man göra åt segregationen?

Segregation påverkas av politiska beslut, hur resurser fördelas och vilka normer som upprätthålls. Därför bör ett segregationsperspektiv finnas med och beaktas i det dagliga arbetet inom exempelvis myndigheter, regioner och kommuner. Det innebär att det är nödvändigt att i alla beslut som påverkar människors villkor beakta vad det betyder för verksamheterna att det i kommunen finns en viss grad av segregation och att människor lever under olika socioekonomiska förutsättningar. Det innebär också att ta hänsyn till att segregationen uppstår i relation mellan olika områden med olika socioekonomiska förutsättningar, samt att ta hänsyn till att utvecklingen i olika områden påverkar varandra. Ett förändrat indexvärde eller områdestyp kan dels bero på en utveckling i det enskilda området, men kan också bero på en utveckling i ett annat område i samma län eller kommun, som därmed påverkat relationen inom länet eller kommunen.

Erfarenheter från tidigare statliga satsningar visar också att ingen enskild aktör ensam kan förändra segregationen. Det är genom samverkan mellan olika aktörer som en förändring kan komma till stånd, eftersom olika aktörer på olika nivåer har ansvar och mandat att skapa förändringar som tillsammans kan skapa en positiv förändring.

Reflektionsfrågor för analys av möjliga åtgärder:

• Vad skulle du behöva fördjupa dig i för att förstå sambanden bättre?
• Vad kan du – utifrån de roller och mandat som du har – påverka på kort och lång sikt? Och vad kan du inte påverka?
• Hur förhåller sig nuvarande region- eller kommunövergripande mål och strategier till bilden som du får av analysen i Segregationsbarometern?
• Vilka insatser gör ni i regionen eller kommunen redan idag? Använder ni dessa insatser som ett strategiskt verktyg i ert segregationsarbete?
• Vilka av dessa insatser sker i samverkan med andra aktörer? Används dessa insatser som ett strategiskt verktyg i ert segregationsarbete? Finns det ytterligare insatser som ni skulle kunna sätta in som strategiska verktyg i ert segregationsarbete? Vilka då?
• Gör ni i regionen eller kommunen idag insatser som kan motverka varandra? Gör ni insatser som inte främjar ett arbete för att minska och motverka segregation? Om ja – på vilket sätt skulle ni kunna ändra det på kort respektive lång sikt?
• Finns det lokala civilsamhällsorganisationer med kunskap om utvecklingen? Hur behöver ni som region eller kommun samverka med det civila samhället utifrån de skillnader som finns i uppväxt- och levnadsvillkor?
• Samverkar ni sedan tidigare med det civila samhället på sätt som är relevanta för arbetet med att minska och motverka segregation? Hur skulle ni kunna utöka eller förändra samverkan för att kunna arbeta mer effektivt mot segregation?

Ett annat sätt att fördjupa analysen är att analysera statistiken tillsammans med andra, och komplettera med annan kunskap från exempelvis andra myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhälle.